I detta inlägg skall jag försöka titta lite vad olika böcker säger kring, följa lärandet/främja lärandet och formativ bedömning. Min tanke är att lyfta fram det jag anser kan vara bra att veta inför, terminsstart alternativt nya kunskapsområden under termin. Flera böcker skriver om hur vi kan följa lärandet på olika sätt. De som jag främst tänker på för tillfället är, John Hattie, Christian Lundahl, William Dewey och Anders Jönsson. De författarna tar upp i sina böckerna liknande saker, framförallt, hur följer vi lärandet hos eleverna!? Vilka parameterar behöver vi tänka på innan, under och efter.
Formativ bedömningen arbetssätt har vi arbetat med högt och lågt under alla tider. Det visar forskningen, men hela lärarkåren har inte gjort det. Formativ bedömning är alla skolors “fokus” område. Dessvärre tänker många, detta är ännu en modern fluga, det går över, ingen idé att lära sig. Vilket enligt min mening, är ett mindre bra argument för att vara pedagogisk. Många av oss arbetar redan på ett formativt sätt, men det skadar inte att läsa på när nya sätt uppstår, vilket varit framgångsrika i andra klassrum runt om i världen. Själv var jag ganska novis på all den forskning som finns, det finns mycket! Men att försöka och hitta tid till att läsa till sig forksningen kan upplevas vara lite bökigt för en del, men den största utmaningen för mig, hur skall jag implementera det i min undervisning? Rektors utbildningen trycker på dessa olika sätt att arbeta på, vilket jag fått höra.
Tycker mig varit relativ införstod med vad formativ bedömning är, men har gjort några missar inser jag nu efter ett par fyra böcker kring lärandet. 🙂 Titta på det diagram jag lagt upp nedanför!
I ett pågående projekt i Borås som arbetar väldigt aktivt med formativ bedömning så har de lyckats att se stora resultat i det nämnda. För att det skall gå bra krävs det också tid till det. I detta fall har skolorna Borås kommun (läs mer här) bakom sig. Vilket underlättar. I detta fall med diagrammet ovan så har några lärare i Borås arbetat väldigt med att utveckla sina kommentarer på elevernas arbeten. Där fokus varit kommentarer inte poäng eller betyg. Vilket vi kan se genomsyra våra nya läroplaner, GY11 och Lgr11. Där skolverket gick ut tidigt med att vi lärare inte skulle använda oss av betyg på enskilda uppgifter eller omdömessamtal, utan endast när eleven får ett slutbetyg. Som ni ser så står det, att kommentarer ger den högsta effekt vad gäller feedback.
I mitt försök till diagrammet ovan så kan vi även här se att kommentarer är det som bidrar till att eleverna förstår vad de behöver utveckla för att utveckla ett bättre lärande. Det är ändå en ganska stor del % som minns betyget, men vet eleven då vad den behöver utveckla för att nå längre i sin förståelse?
Vidare finns det andra parametrar som bidrar till att lärandet hos eleverna når ännu längre. Vi har effekten av läraren och kamratbedömning. Hattie skriver i sin bok Synlig lärande för lärande om vilka olika effekter som påverkar lärandet hos eleverna. Googla hans bok och effekter så kommer det en del om det. Vilka faktorer är det som gör att lärandet. Vidare tar även William och Lundahl upp vikten av duktig lärare i klassrummet.
Frågan är då vad som gör skillnaden mellan bättre lärare och sämre lärare? Det nämns att ämneskunskaper utgör en stor skillnad, den pedagogiska kompetensen, feedback och bedömning. Vad avser kompetensen till bedömning har internationell forskning, men även Svensk visat på att vi har förlorat mycket av den kunskapen. (Lundahl 2011) Det vi framförallt märker med en hög lärarkvalitet är enligt Sanders och Rivers (1996) är att lärarkvaliteten gav en större effekt på låg presterande elever än de hög presterande. Annan forskning visar också på att där lärarkvaliten var hög så syntes att ex läskunskap hos missgynnade områden gav lika stor effekt som på välbärgade områden. (William 2013)
Det är del fakta som tas upp ovanför och det är endast fragment av allt som finns att läsa. Dock så är det fakta och något som bör tas i beaktning av oss idrottslärare och lärare överlag. Men om vårt ämne skall kunna få den legitimitet som framförallt jag önskar, kräver det att vi börjar hitta nya arbetssätt som gynnar men framförallt främjar lärandet i vårt ämne. I detta inlägg har jag inte tagit upp så många exempel som finns skrivna i de böcker som jag nämner högst upp. Men det finns bra exempel på hur vi dsom lärare inte bara kör med kontrollfrågor i klassrummet, utan arbetar mer med att alla får frågor, inte bara de som kan. Det vill säga, tar bort den klassiska handuppräckningen. Men tar upp ett exempel från Borås:
Rättvis slump styr i klassrummet: Daniel Sjögren och hans kollegor på Särlaskolan arbetar också för att göra alla elever delaktigare i undervisningen.
Ett exempel är att gå ifrån den klassiska handuppräckningen för att svara på frågor.
– Vi använder bara handuppräckning när en elev har en fråga till läraren eller vill komma med ett exempel eller en kommentar. Istället för frågor brukar Daniel Sjögren ”bolla frågor” till eleverna.
– Jag ställer en fråga till klassen. Sedan drar jag en elevs namn från en kortlek. Den eleven får nu resonera kring frågan. Eleven ska inte lämna ett svar, utan resonera. Sedan drar jag ett nytt kort, och en annan elev får fortsätta resonera. Kanske fortsätta på samma linje, kanske komma med egna tankar eller en egen teori. De blir duktigare och duktigare på att ta del av andras argument, att sätta dessa i relation till sina egna argument och bygga vidare på det. Så fortsätter klassen, och guidade av läraren lär de sig gemensamt mycket mer än om de bara svarat rätt eller fel på en fråga.
Det tar tid och många försök att komma till den nivån som Borås kommun befinner sig i vad gäller följa lärandet, kamrat bedömning och formativ bedömning. Men vi behöver våga ta oss ur vår bekväma trygghetszon och inte köra på i gamla spår.
Vill du vara den sura gamla och samma lärare år ut och år in?!
Skall försöka sammanfatta lite olika sätt från böckerna och lite rapporter som jag har, där de visar på olika sätt där vi kan följa lärandet hos våra elever. Men framförallt inkludera ALLA i klassrummet. Vi vet att det finns elever som gör allt för att undvika frågor från läraren sen har vi de som alltid räcker upp handen. Hur kan vi gå ifrån det? De flesta exempel är från andra ämnen, men skall försöka ändra dem till idrotten, tar tid vill jag dock säga. Hoppas detta gav något.
Se nu till att göra något nytt detta läsår, något som du inte gjorde förra året. Klistrar in några inlägg nedan, där lite filmer finns och tekniska hjälpmedel för att stimulera till något nytt.
Så på vilket sätt följer du/främjar du lärandet hos dina elever? Är det formativ bedömning? Är det kamrat bedömning? Säkerställer du elevernas kunskapsnivå innan du går vidare? Vet du var varje elev befinner sig innan ett nytt kunskapsområde?
Ni finner det hos KGMAB