Friluftsliv teori del I

Ni kan använda er av nedanstående när ni planerar ert friluftsliv. Har inte tolkat in några kriterier, men det gör ni bra själva. 🙂

Människan och naturen, en historisk tillbakablick!

Vår planet har funnits i minst 4.5 miljarder år. Det dröjde dock väldigt länge innan människan i den variant vi är idag gjorde entré på jordens arena. I 500 000 år har människan använt elden som ett mångsidigt redskap. Arten Homosapiens-sapiens uppkomst brukar dateras till för ca 40 000 år sedan. Om vi hoppar fram en rejäl bit i människans historia fram till början av 1900-talet så bodde 8 av 10 svenskar på landsbygden och hade därmed precis som sina förfäder en stark koppling till naturen. Idag är siffran den omvända och endast 2 av 10 i Sverige bor på landsbygden. Sammanfattningsvis så är det tydligt att människan under en betydande stor majoritet av sin historia har levt i symbios med naturen. Idag är det inte ovanligt att människors kontakt med naturen är begränsad till stadsparker, friluftsdagar i skolan eller helt utan kontakt. Nedan finns några frågor som du kan fundera på innan du läser vidare.

– Hur ser din kontakt med naturen ut?
– Tror du det finns en inneboende koppling mellan människan och naturen?
– Hur kommer möjligheterna till att vistas i naturen se ut om 100 år?
– Hur skulle du klara en tidsresa bakåt till dina förfäder för ca 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaks?

 

Vad är friluftsliv?

Ordet friluftsliv kan för många yngre en tråkig och negativ klang. Tankarna dras mot mygg, otäck mat, fula kläder, fotsvett och gummistövlar. Dessa associationer kan stämma in i vissa av de aktiviteter som går att göra utomhus och framför allt i svenska fjällen. Aktiviteter som vandring och hajking är klassiska friluftsaktiviteter och passar många människor än idag. Idag finns det dock andra sätt att praktisera friluftsliv vilket går att tydliggöra enligt följande sätt:

1. Dominansstilen
2. Aktiva anpassningsstilen
3. Passiva anpassningsstilen

Dominansstilen

I denna variant är det aktiviteten som står i fokus. Genom att dominera naturen så blir aktiviteten möjlig och naturen ses nästan som en fabrik där olika upplevelsebaserade aktiviteter skapas. Är till exempel backen, där skidbacken ska ligga, inte tillräckligt brant så hyvlas den till rätt lutning. Detta för att aktiviteten är viktigare än naturens bevarande.

Aktiva anpassningsstilen

Inom denna stil finns aktiviteter som jakt, fiske och ekoturism. Stilen innehåller även vissa nyare former av friluftsliv som t ex klättring och forsränning vilka ibland dock gränsar till dominansstilen. Fokus i den aktiva anpassningsstilen ligger på att vistas i sin lokala natur och att anpassa sig själv mer än själva naturen till de förhållanden som råder.

Passiva anpassningsstilen

I denna stil ses naturen som ett museum där ingen eller minimal påverkan eftersträvas. Det anses viktigt att inte påverka utan bara försöka anpassa sig själv för att därmed bevara och konservera naturen.

Aktiviteter som faller under denna kategori kan vara att beskåda växter, ruiner eller fågelskådning.

– Vilken av dessa stilar skulle du känna dig mest lockad av?
– Finns det aktiviteter som faller inom ramen för två olika stilar?
– Är någon av stilarna mer ”rätt” än de andra?
 
Att vara varm och torr utomhusOm du är kall och blöt så spelar det knappast någon roll hur rolig aktiviteten är eller hur laddad du själv är för att göra det du ska göra. Att vara varm och torr är verkligen a och o för att friluftsliv ska bli roligt och spännande. En av de grundläggande principerna för att vara varm och torr är flerskiktsprincipen eller lager på lagerprincipen som den också kallas. Den beskriver hur flera olika lager med kläder är bättre än få lager.  Genom att du har flera lager med kläder på dig så kan du lättare temperatur reglera genom att ta av eller på efter behov. Principen gör även gällande att de olika lagren har olika funktioner. Många friluftskläder är ofta väldigt dyra men genom att använda sig av flerskiktsprincipen så går det ofta att klara sig bra ändå.Innerskikt

Det innersta lagret består ofta av ett underställ vilket bör vara tillverkad i ett material som transporterar bort fukt som kommer från kroppen, svett med andra ord. Bomullsplagg som sitter närmast kroppen har den nackdelen att de blir väldigt tunga, blöta och torkar inte vilket kommer att kyla ner kroppen och ge dig en känsla av obehag.

Mellanskikt

Detta skikten ska hålla dig lagom varm. Skiktet ska inte vara i direkt kontakt med varken din kropp eller vädret som du befinner dig i. Exempel på kläder som brukar räknas och användas i mellanskiktet är: fleece, flanellskjortor eller stickade tröjor.

Förstärkningsskikt

Detta är det skikt som möter vädret, och regn, blåst och kyla ska stoppas från att påverka dig och din kropp. Dessa plagg är idag ofta tillverkade i något slags Gore-tex material. Detta skikt är bra att snabbt kunna ta av och på vilket ställer vissa krav på funktionalitet såsom att det går att öppna bra i benen, bra fickor, huva på jackan eller annat som förenklar användandet.

På fötterna

Alla som någon gång provat att ha sina inneskor utomhus när de regnar eller är blött vet att det är en dålig idé. Att vara utomhus ställer krav på vad du har på fötterna. Det bästa är någon form av vandringskänga, gummistövlar eller vandringssko. Dessa skodon håller din fot varm och torr samt stabil mot underlaget så att du inte stukar foton vid besvärlig terräng. Det finns även andra skor som fungerar okej under någon dag eller halvdag utomhus men flip flopps, pumps, helvita sneakers, högklackade stövlar och skor är definitivt inte att rekommendera då de inte bara är obekväma utan inte är särskilt snygga att ha på sig utomhus i fel situation. En högklackad sko som är nedsmutsad med lera och halv fast sjunken i en mossa är ingen bra förutsättning för friluftsliv.

– Vad har du i din garderob som du kan använda i flerskiktsprincipen?

– Kan du se någon situation i staden när de är praktiskt att INTE använda flerskiktsprincipen?
– Vem tror du är bäst på flerskiktsprincipen, du eller någon äldre person som t ex en farmor, mormor, granne eller släkting?
 

Ni kan använda er av ovanstående i diskussioner med elever eller så är det bara en liten påminnelse på dem utbildning ni fått. 🙂

Ni finner det hos KGMAB

Ni finner det hos KGMAB

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Det dagliga arbetet, Friluftsliv, GY11, Quick fix - lektionsplaneringar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam