Kamratbedömning – elever som resurser för varandra

I ett tidigare inlägg skrev jag om hur vi kan ställa rätt frågor till eleverna utifrån forskning, vidare även hur vi behöver lära oss ställa rätt frågor, inte endast ställa kontrollfrågor utan ta reda på var klassen befinner sig innan vi går vidare i vår planering. Men allt för ofta så skyndar vi oss fram, jag är fullt medveten om att vi har en kursplan att följa med en massa kunskapskrav, centralt innehåll och mål. Men min övertygelse, är, om vi tar det lite lugnare i början av kursstart för att arbeta mer med formativ bedömning, få med klassen i det sättet att tänka, att vi implementerar kamratbedömning sparar oss tid längre fram i terminen. Det är svårt, vi måste komma in i det sättet att tänka på, vi behöver läsa forskning, vi behöver läsa lite bloggar om förslag på hur vi kan aktiverar eleverna som resurser för varandra.

20130822-195639.jpg
Det står i William 2013, s147 om att om vi lyckas få eleverna att hjälpa varandra vid bedömning och feedback till varandra. (det verkar vara en tvistefråga nämns också)
  1. Motivation: Eleverna hjälper sina kamrater att lära sig eftersom det, i välstrukturerande kooperativa lärmiljöer, ligger idenas eget intresse att göra så, och därför ökar insatsen.
  2. Social sammanhållning: Elever hjälper sina kamrater eftersom de värnar om gruppen, vilket åter leder till ökad insats.
  3. Personalisering: Elever lär sig mer eftersom deras duktigare kamrater kan ta itu med de särskilda svårigheter som de kan ha.
  4. Kognitiv utveckling: De som ger hjälp i gruppen tvingas att tänka igenom problemen bättre.
Vidare står det att i några undersökningar som utförs runt om i vår värld att det i flera fall vart mer effektivt med kamratbedömning än när läraren har försökt förklara för en elev som inte förstått den uppgift som ålagts dem. Många gånger så säger eleven att den har förstått när den inte har gjort det. Därav är det bra att försöka implementera detta. Vidare är det som tidigare nämnt, att vi har vändpunktsfrågor eller diagnostiska frågor, för att vara säker på att gruppen har förstått, vilket gör att du kan gå vidare.
Boken tar i slutet upp flera olika arbetssätt för att aktivera eleverna som lärande resurser för varandra. Kommer inte nämna alla i inlägget, men tar upp några.
Fråga 3st innan du frågar mig:
Denna teknik innebär att eleven som inte förstått uppgiften eller vad det nu kan vara, skall fråga 3st av sina kamrater innan denne kommer och frågar dig som lärare. “det finns mer än 1st lärare i detta klassrum blir signalen”
Kamratbedömning på läxan
Denna teknik togs fram när en lärare inte hann rätta alla läxor inom matematiken. Där aktiverade hon eleverna som lärarresurs för varandra. Ibland fick eleverna byta räknehäfte med varandra. Andra gånger fick grupper om fyra rätta och bedöma en annans grupp arbete. Några gånger fick de en matris som innebar att de kunde rätta sin egna läxa. Två positiva saker märktes efter ett tag, 1. Fler började göra sin läxa. (hade eleverna inte utfört läxan fick de inte vara med i grupputvärderingen, trots att eleverna som inte gjort sin läxa fick göra den på lektionstiden, upplevdes det som en “bestraffning” att de inte fick vara med att utvärdera de andra gruppers läxa. 2. De började skriva prydligare då de tyckte att det var viktigt att sin kamrat förstod.
Checklista
I många kurser så behövs det strukturer på inlämningen. Såsom i samhällskunskap, Biologi, Kemi, Historia etc. Ett exempel kan ju vara,
1. Fråga,
2. Hypotes.
3. Metod
  1. Resultat
  2. Slutsats
Vidare med namn i hörnet, marginaler, innehållsförteckning, referenser etc. Innan arbetet skall lämnas in så ber man kamraten bredvid titta på hur kamratens layout ligger till. Skulle då kamraten godkänna för inlämning och det inte är enligt premisserna, då får kamraten står för att den godkände att arbetet var klart.
Här blir eleven då sporrad att göra bra ifrån sig för inlämningen.
Har du lärt dig, lär någon annan!
Summeringen med detta kollaborativa arbetsätt som främst kanske är användbart i matematik. Är att du hjälper den som inte kan eller förstår. Nackdelen kan vara att de duktigaste eleverna hämmas om de skall springa runt och hjälpa sina kamrater lektionerna i ända. (Men jag ser möjligheter på idrotten också). Så ibland kan det vara bra att ha två nivågrupperingar ibland. Dock så visar forskningen på att det kan hämma de som kommer i den svagare gruppen. Men den starkaste faktorn till att detta är ett bra sätt är, när du behöver tänka efter, hur skall jag förklara detta, så att min kamrat förstår.

 

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Betyg och bedömning, Det dagliga arbetet, GY11, Pedagogik. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam