Pedagogisk reflektion

Formativ bedömning är ett hett ämne i skolans värld. Det finns många olika arbetssätt inom det nämnda begreppet, så samlingsnamnet är BFL (bedömning för lärande).

“Den stora idén är att belägg för lärande ska användas för att anpassa undervisningen för att bättre möta elevernas behov – med andra ord är undervisningen följsam mot elevernas behov.”
                                                   Dylan Wiliam

Vi använder oss av BFL för att hitta vägar och konkreta sätt för att få våra elever att nå längre i sitt kunskaps lärande. Jag har träffat en del kollegor som anser att det är en fluga det här med formativ bedömning, men min övertygelse är att det är här för att stanna. Formativa arbetsätt har funnits länge inom utbildningsväsendet. Forskning sedan 80-talet visar på att arbeta formativt fungerar. Anledningen till att det diskuteras så mycket om formativa arbetssätt är för att det är skillnad på klassrum och klassrum.

Forskare började att titta på varför det fanns skillnad i resultat på samma skola oavsett om det var högpresterande elever eller lågpresterande elever, segregerade områden eller inte. Varför det fanns en högre måluppfyllelse hos samma klassrum år ut och år in, när det i klassrummet bredvid hade en lägre måluppfyllelse år inte och år ut. Vad det handlar om, vilket ni säkert redan har räknat ut, det handlar om LÄRAREN. Vi som pedagoger gör skillnad. Hattie skriver en del om detta i sin bok “Synligt lärande”. Är du en lärare som inte når lika långt som din kollega i klassrummet bredvid år ut och år in. Då måste du ändra ditt sätt att undervisa på. Det är hårt att säga, men det är fakto!

Ett exempel som är en mindre bra faktor i undervisningen är läxor säger Hattie. han menar inte att vi skall ta bort läxor helt och hållet, men att vi kan arbeta med det på ett annorlunda sätt. Exempel Flipped Classrom är ett bra sätt att ge som läxa.

Effekter av läxor

Om jag som lärare inte når lika långt som kollegorna eller att jag inte har en hög målluppfyllelse över lag så måste jag ställa mig processfrågan. “Har det jag gjort tidigare varit varit effektivt??” 


I inlägget som jag skrev “Forskning – applicerbart på idrott och hälsa” skriver jag om Hattie´s påverkande faktorer i klassrummet, vilka faktorer som har störst effekt. Det finns många faktorer på vad som är en bra lärare. William D trycker på några faktorer som gestaltar en bra lärare:

        • Tar reda på var eleven är i sitt lärande
        • Anger målet för lärande resan
        • Planerar resan noga
        • Påbörjar lärande resan
        • Gör regelbundna kontroller av framsteg längs med vägen
        • Gör anpassningar längs vägen, efter de förhållanden som råder

Vill trycka på, att, om du vill ändra ditt pedagogiska arbetsätt är det viktigt att den förändringen sker på djupet. En ganska provocerande påminnelse som Kaser och Judy 2009, skriver i boken “Leadership mindset…..”

Det är inte längre acceptabelt för lärare och ledare att säga att eleverna fick möjlighet att lära sig men att de själva inte lärde sig något.

Det är givetvis av adekvat relevans att vi har eleverna i centrum för det professionella lärandet. Vi behöver förstå vad vi skall bedöma, men lika viktig, vad vi behöver förändra om det sättet vi arbetat på inte varit effektivt.

kamrat+sambedömning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ni finner det hos KGMAB

Ni finner det hos KGMAB

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Det dagliga arbetet, Pedagogik. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam