Tankar kring dynamiskt tankesätt i vår undervisning

Våra utmaningar som lärare är många, vi kan rada upp dem på ett långt led. Vi har många ansvarsområden och vi tar beslut jämt o ständigt, sekund för sekund och minut för minut och dagar för dagar. Ändock tycks allt för många av oss lärare arbeta med block, eller moment. Om vi tittar på matematiken så är gångertabellen inte ett block, inget vi bara lämnar efter 4a veckor, gångertabellen skall vi kunna hela vårt liv, det kallas kunskap. Inte heller kondition inom idrotten, vi tränar inte kondition, pratar puls 1 gång i fjärde klass för att sedan aldrig ta upp det igen. Vi behöver ändra tänkesättet där anser jag. Vi arbetar med kunskap! Om vi tar upp det ständiga temat betyg och återkoppling så har vi många utmaningar, vi har föräldrar och elever.Ändock för att inte falla för det ständiga trycket från elever och föräldrar kring bedömning och betyg, tänkte jag ta upp lite reflektioner och tankar som är tagna från flera olika böcker. Böckerna som jag läst och funnit mycket matnyttig information är: Hattie, D William; Lundahl, Jönsson, Nottingham och Timperley.

VI BEHÖVER KLARGÖRA HUR VI BEDÖMER UTIFRÅN DE KRITERIER VI VALT:

Vi behöver inom denna punkt bli väldigt mycket tydligare mot elever och föräldrar om vad som krävs för ett visst betyg. Vidare även mot eleven beskriva mer exakt vad som krävs för ett A, C alt E. För om eleverna arbetar mot ett A och erhåller ett E för att tydligheten inte funnits där, så kan konflikter uppstå. Vad som krävs är att vi tydliggör de lärandemål vi har, konkreta exempel på vad som kan vara ett A, exempelvis elev exempel.

TÄNKA PÅ NÄR OCH HUR OFTA VI BETYGSÄTTER UPPGIFTER

Många forskare tar upp på olika sätt, att vi inte skall betygsätta alla uppgifter som eleverna erhåller från oss. Framförallt så tar Hattie upp vilken faktor ett betyg har med kommentar, men även vad bara ett betyg får för responsfaktor. Men framförallt, att kommentarer får eleverna att nå längre i sin kunskapsutveckling. Med det menas det, att, du tar in en uppgift och ger bra feedback för att eleven skall utvecklas och nå längre när denne lämnar in uppgiften igen. Sen säger många, att om jag inte har betyg kopplat, så kommer eleverna inte att prestera! Kan vara sant, men är det betygen som bara gör att eleverna vill ngt?

KOMMENTARER INNAN VI SÄTTER BETYG

Som står i rubriken ovan, så kommer eleverna att nå längre om du vi lär oss att ge korrekt feedback som gör att eleverna förstår och når längre. Ett framåtsyftande feedback är mer effektivare än endast betyg enligt Hattie och Nottingham. Här får vi vara duktiga på övervägningar med hur vi gör. Om eleven får bra betyg finns det inget mer att lära genom att läsa kommentarerna – och om de får ett lågt betyg, varför strö salt i såren? Så här behöver vi försöka att ge kommentarer först och betyg senare eller variera. Ett antal studier har visat på att eleverna inte bryr sig om kommentarer och betyg på samma prov, de ser bara betyget.

VARFÖR BEDÖMER VI ALLT EFTERÅT -inte under?

Vår bedömning bör vara en del av elevernas läroprocess! Inte efter ett “block” eller “moment”! Likaväl som att vi som lärare måste få en chans att kunna få bli bättre lärare eller försöka att rätta till något som behöver rättas till för att vi skall bli bättre pedagoger. Låt eleverna granska varandras arbeten eller sina egna arbeten.

KAN VI BETYGSÄTTA FRAMSTEG?

När det finns möjlighet, försök att bestämma en utgångspunkt i kursen där det görs möjligt att identifiera samt kunna kommentera framsteg. Eleverna gör troligen framsteg när de arbetar mot ett tydligt identifierande lärandetemål i stället för ett prestationsmål. Många gånger så sätter vi upp mål utifrån vad som är typiskt för exempel en åldersgrupp. Vi förväntar oss att en elev kan tex springa 2km i 1:a ring utan att stanna. Men så är inte fallet i många fall. Här skulle vi kunna istället arbeta med att eleverna har ett lärande mål som inte tar hänsyn till de andras nivå i klassen.

ANVÄND DET DYNAMISKA SPRÅKET KRING HUR DU TÄNKER SOM LÄRARE

Går en del i samma linje som ovan där vi fokuserar på lärandemål snarare än prestationsmål. Här tar vi varje tillfälle i akt att demonstrera, formulera och förmedla vår sätt att tänka. Här är vi duktiga inom idrottslärarkåren vill jag hävda, men vi kan bli ännu bättre. Vi behöver förtydliga ännu bättre vad som kommer ligga som underlag för prestation, prov, redovisning etc.

UTVECKLA SJÄLVBEDÖMNADE-KAMRATBEDÖMANDEELEVER-KAMRATBEDÖMNING

Här försöker jag läsa så mycket jag kan och har arbetat med det ett år. Hattie är den som tagit fram den största effekten vad gäller detta. Har skrivit lite om det här! Frågor som rimligt skulle kunna hjälpa till här; -Vad hjälpte dig med att lyckas här? -Vad skulle du göra om du skulle börja om från början? -Vad kan du göra nu som du inte kunde tidigare och hur känns det? Om vi är riktigt kritiska i vårt undervisande förhållningssätt så ger vi till vissa elever, allt för dåliga utmaningar! Kan ta mig själv som exempel; En elev som tränat styrketräning sedan ung ålder, idag 17. Hans far bodybuilder och eleven kan lika mycket anatomi om muskler som jag. Hur utmanar jag denne elev? Skicka honom vidare!! Läsa på mer om styrketräning? Finns en del svar och många frågor. Sen har vi andra sidan som får arbeta hårt, hårt för att lyckas över huvudtaget. Vi har prestationsmål och lärandemål här, vi behöver fokusera mer på lärandemål än prestationsmål.

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Det dagliga arbetet, GY11, Pedagogik. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam