Lgr11
Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt.
Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.
Gy11
Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.
Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer.
Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
Vi vet sedan tidigare att om en elev skall mätas mot kunskapskraven i vår kurs så Måste eleven givits rätt förutsättningar innan. Med det menar jag att, om jag ber eleven att skapa tre lektioner där deras kondition skall tränas med en puls på minst 150s/m så skall dem ha tränats i hur de på olika sätt kan uppnå det samt att de vet hur de skall kunna mäta det.
Ett misstag många gör, händer mig fortfarande, är att vi förväntar oss att eleverna redan kan. Vi behöver alltid innan nya kunskapsområden ta reda på elevernas förkunskaper.
Under dessa första veckorna med de nya eleverna, har jag tagit för givet att aka kan stretcha och hitta sin puls. Det har majoriteten kunnat, men det finns alltid några som inte vet eller kan göra det nämnda.
Vidare vid skapandets av träningsscheman överlag så är det en del av oss idrottslärare som ber eleverna skapa ett träningsschema för att arbeta mot förbättra sin egna hälsa. Vilket ingår i Lgr11 och GY11 kursplaner.
Där ber vi eleverna att följa sitt träningsschema och träna utanför lektionstid och föra dagbok/logg/blogg. Detta för att det inte skall ta för många lektioner från idrottsundervisningen. Det är inte så önskvärt på flera plan. Vi skall bedöma eleven, hur gör vi det om vi inte ser eleven, för dialog med eleven? Där blir det svårbedömt om de gör det på fritiden.
Vidare under resans gång kan vi välja att Focus on the process, not the result – One of the biggest creativity-killers is focusing on the end result. Creativity is all about the process, not the result. It takes place in the present. Help your child embrace the moment and enjoy the creative process.
Efter att ha utfört konditionsdelen så börjar vi ett par månader senare om med styrketräningsmetodupplägg. Då arbetar vi med styrketräningsuppläggn då blir det en lopp i kunskapskraven. Till de tidigare ovan nämnda.
Min utvärdering så här efteråt är samma konklusion som jag hade förra
året. Vi arbetade med det i för kort tid. Utfallet blev bättre än föregående år måste jag säga. Men inte tillräckligt bra.
Vårt upplägg var följande:
-power walk 70 min
-jogga 25 min plus lite tabata/burpee/andra pulshöjande aktiviteter
-power walk/jogga uppvärmning plus 3 km springa så fort man kunde, sen power walk tillbaka.
-power walk plus back intervaller och fart lekas intervaller.
-spinning
-teori varje lektion 5-10 min
-70min teori om kondition
-teori om hur planera upp konditionspass plus planerandet av konditionspass.
-3 lektioner genomförande av eget konditionspass
-10 min till utvärdering efter varje konditionspass som eleven planerat själv.
-utvärdering av alla konditionspass.
