Sensomotorik — info för lärare/elev

Ett äldre inslag om vad motorik är:
Motorik vad är det? Mitt eget enkla försök till definition är: Motorik – att medvetet eller omedvetet använda kroppen för och i rörelse. En mängd olika människor har definierat begreppet på olika sätt. Röthig, 1977, menar att motorik är de olika funktioner och system av funktioner på olika nivåer som tillsammans utgör vår totala rörelsekapacitet. Vilka faktorer/funktioner ingår då? Med stor hjälp av Olle Åhs litteratur, uppslagsverk av olika slag samt litteratur av Jean Ayres och Hans Chritian Nielsen har jag skapat den här avdelningen. 

Här finner du fakta, a-ha-upplevelser och stöd i ditt intresse för hur det här med att vi rör oss igentligen hänger ihop. Hur det fungerar och vilka problem som kan uppstå….om det uppstår några…


Källor“Sinnenas samspel hos barn”, Jean Ayres, 1979. “Utveckling genom lek och idrott”, Olle Åhs, 1986. “Motorisk träning för fumlar och tumlare”, Hans Christian Nielsen m.fl.,1993. “Människans fysiologi och anatomi”, Nienstedt m.fl.,1985. “Bra böckers läkarlexikon”, Hans Ahlström m.fl., 1982. “Prismas nya uppslagsbok”, Sture Sundell och Eva Gomer m.fl., 1993.


Motorik

Utifrån en skapad plan, som i sin tur förmodligen har påverkats av olika sinnesintryck m.m., skickar vår hjärna (CNS) ut signaler till de muskler i kroppen som behövs aktiveras för att en rörelse i en eller fler leder ska initieras. När väl signalflödet är startat (utifrån planen och målet med rörelsen) kommer korrigeringar kontinuerligt ske för att hela tiden försöka optimera rörelsen mot målet. Planen och målet utgör en så kallad “rörelsebild”. Den här förmågan att planera ett motoriskt händelseförlopp kan även kallas “praxis” (Jean Ayres). Så småningom, när rörelsen planerats och använt ett antal gånger, kommer rörelsen att automatiseras och inte behöva någon direkt planerig.

I den här processen (styrningen och optimerandet av en rörelse) använder hjärnan både aktiverande och hämmande signaler. Om hjärnan upptäcker (med hjälp av sinnesintryck) att rörelsen är på väg att bli för kraftigt påverkad så hämmar (begränsar) den signalflödet som är för kraftigt och skickar mer aktiverande signaler till den/dessa musklers synergister (de muskler som styr rörelsen åt motsatt riktning). Detta samspel av signaler och muskler kallas koordination.

Exempel på koordinativa kvaliteter är:

  • Reaktionsförmåga (från sinnesintryck till rörelsförändring, ex. vid krockrisk)

  • Förmåga till kombinationsrörelser (flera olika rörelser samtidigt)

  • Förmåga till riktningsändringar (Ex. vid kull och tafattlekar...)

  • Rörelsetiming (rätt aktivering/hämmning vid rätt tidpunkt)

  • Anpassad kraftinsats (olika styrka vid olika arbete)

  • Rörelseisolering (använda bara de muskler som verkligen behövs… så lite lyxrörelser som möjligt)

  • Balansförmåga (sensomotoriskt samspel för människokroppens jämvikt)

Alla människor har en “bank”/ett “bibliotek” av olika motoriska färdigheter. Ur den här banken plockar vi närhelst det är dags för en rörelse, när vi med andra ord behöver det. Varje färdighet i banken var ursprungligen ett handlingsbehov/rörelsebehov som krävde att vi motoriskt planerade den, men som nu fungerar automatiskt. Du kommer säkert ihåg någon gång när du skulle lära dig dansa, något/några danssteg och var tvungen att ställa dig framför spegeln, prova, korrigera och öva. Efter att du övat några gånger (ibland extra långsamt) och det fungerar bättre och bättre för att till slut fungera som du vill, sjönk stegen in och du “kunde” dansa, du behövde inte ens koncentrera dig.

Grovmotorik.

Grovmotoriken kan delas upp i följande grundformer:

  • Rulla
En smidig kropp kan njuta av att rulla åt bägge håll.
  • Åla
Människans första “transportmedel”. En kombinations- rörelse med armar och ben, diagonalt
  • Krypa
Diagonalrörelse som ger bra kroppssmidighet – en viktig utvecklingsfas som ibland missas en del. “Kryp innan du går”.
  • Stödja
En form av “rörelse” som övar styrka.
  • Balansera
Balansen ligger till grund för otroligt mycket. Träna både utomhus och inomhus.
En människas gång avslöjar sinnesstämning, ålder, status, motoriksituation mm.
  • Springa
En av förutsättningarna för att kunna öva upp sina lungor och sitt hjärta, vi kan må fysiskt bättre.
  • Hoppa
Svikhoppet innan hopp på längden och att hoppa ner.
  • Klättra
Kroppens stora muskelgrupper tränas samtidigt.
  • Hänga
Stärker ryggens muskulatur.
  • Kasta – fånga
Tränar alla sinnen och framförallt “öga – hand”.

Källor“Sinnenas samspel hos barn”, Jean Ayres, 1979. “Utveckling genom lek och idrott”, Olle Åhs, 1986. “Motorisk träning för fumlar och tumlare”, Hans Christian Nielsen m.fl.,1993. “Människans fysiologi och anatomi”, Nienstedt m.fl.,1985. “Bra böckers läkarlexikon”, Hans Ahlström m.fl., 1982. “Prismas nya uppslagsbok”, Sture Sundell och Eva Gomer m.fl., 1993.

Skrivet av Kenny (idrottshallen)

IMG_2282.PNG

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Det dagliga arbetet, Pedagogik, Quick fix - lektionsplaneringar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam