Idrott – utan hälsa (artikel)

   
– David PolbergerFoto: David Polberger

Idrott – utan hälsa

PUBLICERAD 8 JUNI 2015

Det larmas och varnas i samhällsdebatten om stillasittande och övervikt ena dagen, och om ätstörningar och osunda kroppsideal nästa. Samtidigt ökar ohälsan bland unga. Det skolämne som tydligast fångar upp hälsoaspekten är idrott och hälsa. Men granskningar visar att hälsan har svårt att finna sin plats. 
Namnet till trots. Ämnet idrott och hälsa handlar inte speciellt ofta om hälsa. I alla fall inte om man ska tro de granskningar som Skolinspektionen har gjort. I april 2010 gjorde myndigheten 304 oanmälda lektionsbesök i årskurs 7–9 i en så kallad flygande inspektion. Av 800 inspektionsnoteringar kunde endast tolv kopplas till begreppet hälsa. 
När man två år senare gjorde en kvalitetsgranskning i årskurs 4–6 var bilden densamma. 94 procent av lektionerna ägnades åt rörelse. Bollspel och bollekar dominerade, följt av konditions- och motionsaktiviteter. Hälsoperspektivet förekom nästan inte alls det var i stället fokus på prestation och tävling och den bredd som uttrycks i kursplanerna speglades inte i de granskade lektionerna. 
– Sammantaget pekar inspektionen 2010 och granskningen 2012 i en tydlig riktning. Naturligtvis kan det finnas fläckar i landet där idrott och hälsa fungerar alldeles utmärkt, men vi känner oss relativt säkra på att i alltför många skolor och kommuner så fungerar det inte tillräckligt bra, säger Peter Ekborg, biträdande generaldirektör på Skolinspektionen. 
När bara vissa delar av kursplanerna tas upp i undervisningen gynnas vissa elever framför andra. Och risken att likvärdigheten brister är stor om något annat än kursplanerna styr undervisningen. Självklart ska ämnet idrott och hälsa innehålla rörelse och aktivitet. Men det ska också vara ett kunskapsämne som ska

”utveckla elevernas kunskaper kring hur kroppen fungerar, hälsa och livsstil”. 
Skolinspektionen menar att det är tydligt att den allmänna hälsodiskussionen och alla rapporter om barn och ungdomars försämrade hälsa påverkat ämnets kursplan. Och eftersom hälsoperspektivet är så tydligt i kursplanen tycker myndigheten att det är förvånande att det inte får större utrymme i undervisningen. 
Forskning har visat att lärare gärna tolkar hälsa utifrån ett rent fysiologiskt perspektiv. Men Skolinspektionen konstaterar att det är ett smalare perspektiv än den helhetssyn som kursplanen talar om. 
Vad tror du det beror på att kursplanens intentioner inte syns i praktiken?
– Dels kan det handla om kompetensen hos lärarna, alltför många är inte behöriga och det påverkar. Dels kan det vara så att det finns idrottslärare som har jobbat länge – hälsoperspektivet har blivit tydligare över tid – och sitter fast i ett gammalt tänk. Ämnet präglas av starka ämnestraditioner, säger Peter Ekborg.
Skolinspektionen lyfter vikten av utbildade lärare, mer ämnesinriktad kompetensutveckling och att rektor behöver se till att ämnet ingår fullt ut i det systematiska kvalitetsarbetet. Det tycks inte helt ovanligt att idrottsläraren hamnar lite vid sidan av, både pedagogiskt och rent fysiskt; i en annan byggnad. 
Bland eleverna är ämnet populärt och andelen godkända betyg ligger högt jämfört med andra ämnen. Paradoxalt nog är det också ett ämne där frånvaron är relativt hög. Inspektionen talar om elever som är närvarande i skolan men inte delaktiga i idrottsundervisningen. 
Skulle den höga frånvaron kunna påverkas om man faktiskt styrde om undervisningen?
– Ja, det tror jag alldeles säkert. Vi tror att om man fokuserar på det som kursplanen faktiskt ger uttryck för så skulle det vara lättare att motivera en betydligt bredare grupp elever. Dominansen av bollspel och tävling riskerar att kraftigt gynna dem som redan är aktiva i olika typer av idrotter och missgynna dem som inte är det. Det är tvärtemot den kompensatoriska tanken, säger Peter Ekborg.

FAKTA

Så säger kursplanen

Det centrala innehållet i idrott och hälsa är indelat i tre övergripande områden: rörelse, hälsa och livsstil, samt friluftsliv och utevistelse (urval).
Årskurs 4–6
Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.

Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.

Årskurs 7–9
Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa samt sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.

Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel kön.

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam