Idrott och hälsa 2 – hur gör ni?

Jag har haft förmånen att få ha kursen idrott och hälsa 2 några år nu. Personligen anser jag att kursen i sig är ganska trist förutom ETT centralt innehåll som jag försöker göra så mycket som möjligt, vilket är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.

Det som då står ovan kommer dela på oss kollegor inom de som har kursen. Hur skall jag koka soppa på spik? Medens andra känner något helt annat och har möjligheten att få utföra en bra kurs med upplevelsebaserade aktiviteter. Tyvärr delar många saker våra skolor isär när det kommer till vår kurs idrott och hälsa, även om det är på grundskolan eller på gymnasiet.

Resterande av kursen är SÅ trist, tänker jag vill ändå lyfta DEN problematik jag känner med att IDH1 och IDH2 är ganska identiska. Sen kommer givetvis någon säga, att tanken är att det skall vara en fördjupning sig från 1 till 2. Ja det har jag förstått, vi kan givetvis börja prata om sagitalplan, adduktion, abbduktion, ursprung fäste för pectoralis major minor samt funktion för att göra ngt annat mer djupt och utvecklande. Prata om dorsalflexion och plantar flexion. För när det kommer till det andra så har jag redan gått igenom det i idh 1 då ALLA våra nästan 300 ettor läser kursen och sedan ca 20 som väljer idh 2. Sakerna är inte helt identiska, men det knyter samman varandra enligt min tolkning. 

Idrott och hälsa 2 Centralt innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.
  • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
  • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
  • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
  • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
  • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
  • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
  • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

 

Idrott och hälsa 1 Centralt innehåll:

  • Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
  • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
  • Rörelse till musik samt dans.
  • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
  • Metoder och redskap för friluftsliv.
  • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
  • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
  • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
  • Spänningsreglering och mental träning.
  • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Går vi vidare med hur kunskapskraven ser ut, så är det så här: 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 2

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa.

Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 1

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

 

 

 

Sen finns det vissa saker som ni kan se ovan att IDH1 har lite fler saker som skall mätas under kursen. Ja, dags att tänka om lite till nästa termin göra den mer utvecklande för eleven men även för mig lärare så jag är på tårna. 🙂 

 

Jag har haft förmånen att få ha kursen idrott och hälsa 2 några år nu. Personligen anser jag att kursen i sig är ganska trist förutom ETT centralt innehåll som jag försöker göra så mycket som möjligt, vilket är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.

Det som då står ovan kommer dela på oss kollegor inom de som har kursen. Hur skall jag koka soppa på spik? Medens andra känner något helt annat och har möjligheten att få utföra en bra kurs med upplevelsebaserade aktiviteter. Tyvärr delar många saker våra skolor isär när det kommer till vår kurs idrott och hälsa, även om det är på grundskolan eller på gymnasiet.

Resterande av kursen är SÅ trist, tänker jag vill ändå lyfta DEN problematik jag känner med att IDH1 och IDH2 är ganska identiska. Sen kommer givetvis någon säga, att tanken är att det skall vara en fördjupning sig från 1 till 2. Ja det har jag förstått, vi kan givetvis börja prata om sagitalplan, adduktion, abbduktion, ursprung fäste för pectoralis major minor samt funktion för att göra ngt annat mer djupt och utvecklande. Prata om dorsalflexion och plantar flexion. För när det kommer till det andra så har jag redan gått igenom det i idh 1 då ALLA våra nästan 300 ettor läser kursen och sedan ca 20 som väljer idh 2. Sakerna är inte helt identiska, men det knyter samman varandra enligt min tolkning. 

Idrott och hälsa 2 Centralt innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.
  • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
  • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
  • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
  • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
  • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
  • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
  • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

 

Idrott och hälsa 1 Centralt innehåll:

  • Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
  • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
  • Rörelse till musik samt dans.
  • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
  • Metoder och redskap för friluftsliv.
  • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
  • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
  • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
  • Spänningsreglering och mental träning.
  • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Går vi vidare med hur kunskapskraven ser ut, så är det så här: 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 2

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa.

Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 1

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

 

 

 

Sen finns det vissa saker som ni kan se ovan att IDH1 har lite fler saker som skall mätas under kursen. Ja, dags att tänka om lite till nästa termin göra den mer utvecklande för eleven men även för mig lärare så jag är på tårna. 🙂 

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Allmänt, Det dagliga arbetet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam