Det känns som att sommarlovet/semestern knappt existerat nu när vi är 6 veckor in i terminen. Kommer in i lunken så otroligt snabbt. Min strävan att försöka att bli bättre är alltid påtaglig, den kan ibland hämma mig kan jag känna. Mellan lektioner, på tåget, hemma eller en stund på jobbet så försöker jag hitta rapporter, nya undervisningssätt, våga prova nya saker. Men förbannat, så trillar jag tillbaka allt för många gånger i gamla spår. Vad beror det på, tänker jag!? Den listan kan göras lång. Min kollega skickade en rapport från Mats Wingborg, Idéer för mer kunskap i skolan där han sammanställt och tagit fram slutsatser från rapporter utifrån John Hattie, McKinsey, Skolverket, Cambridge Primary Review, Diane Ravitch, Michael Fullan, Lennart Grosin, Dylan Wiliam, Jonas Vlachos, Nossebro skola och Haninge kommun. Där jag i läsandets stund, tänker, så här kan jag göra, detta måste jag ändra på, det kan vara en idé etc.
Många kan tycka att rapporter bara tar upp en massa strunt, eller, icke applicer-bara fakta. Den går inte att applicera på idrotten. Men vidare att det är andra faktorer som gör att vi är mindre bra i skolan. Frågar vi 10 000 lärare varför Sveriges skola är som den är, får vi nog 10 000 olika svar. Min tanke med att läsa dessa rapporter är att försöka hitta nya sätt att applicera det på idrottsundervisningen. Vissa saker är svåra, andra lite lättare. Hur kan vi höja vår kvalitet på idrottsundervisningen? En första faktor är att titta kritiskt på sig själv och sin undervisning. Det är så vi utvecklas, utvärdera och kunna säga, det där gjorde vi inte bra, kliva utanför sin trygghetszon. Men det är svårt!
Ett citat som är taget från rapporten Idéer för mer kunskap i skolan.vad känner du när du läser nedanstående?
”Det engelska ordet för elev är pupil, vilket har samma ursprung som det svenska pupill.Det är vad det handlar om. Den enskilde eleven ska vara skolans ögonsten.”
När jag läste Idéer för mer kunskap i skolan så fastnade jag särskilt för John Hatties studie. John är en utbildningsforskare från Auckland University i Nya Zeeland. Hans forskning är en meta-meta-studie vilket är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier. John studie handlar totalt om 50 000 forskningsstudier som omfattar 80 miljoner elever. Vill också trycka på att försöka läsa dessa själv, då det är svårt att förenkla något som i detta fall är förenklat. 🙂
Det Hattie har gjort, är att han har analyserat/tagit fram 138 olika faktorer som påverkar elevernas prestationer. Vidare vill han i sin bok beskriva vilka faktorer som tillsammans också förbättrar elevernas resultat. Bilden nedan är en hastighetsmätare med effekternas betydelse.
Effekter under 0 är negativa och mellan 0–0,40 är det svag till normal effekt och faktorer som påverkar över 0,40 ger mer än normal effekt. Det är dessa senare som Hattie är speciellt intresserad av. Hastighetsmätaren nedan visar på medveten återkoppling till eleven från lärare till elev, en av de faktorer som har väldigt hög betydelse för resultaten.
Tittar vi på vad som är de sämsta upp mot de bästa faktorerna på 80 miljoner elevera för att elever skall lära sig på bästa sätt ser vi följande: (taget från, HÄR) Här följer ett axplock och några av faktorerna kommenteras sedan nedan (under 0,40 anses ha svag påverkan):
Faktor:Effekt Ranking
- Mobilitet (byte av skola) –0,34 138
- Att gå om –0,16 136
- Lärarutbildning 0,11 124
- Kön 0,12 122
- Nivå gruppering 0,16 16
- Klasstorlek 0,21 106
- Individualisering 0,23 100
- Sommarskolprogram 0,23 98
- Läxor 0,29 88
- Skolledare 0,36 74
- Socioekonomisk status 0,57 32
- Föräldrars engagemang (parental involvement) 0,51 45
- Tidigare resultat 0,67 14
- Lärare-elev-relation 0,72 11
- Återkoppling, feedback 0,73 10
- Lärartydlighet 0,75 8
- Acceleration 0,88 5
- Microteaching 0,88 4
- Formativ utvärdering 0,90 3
- Elevens egen bedömning (self reported grades) 1,2 1
Kommer inte gå in något djupare i ovan. Men faktorer som är intressanta i den lägre faktorn, Mobilitet (byte av skola) –0,34 plats 138, Att gå om –0,16 plats 136, Lärarutbildning 0,11 plats 124, Klasstorlek 0,21 plats 106. Dessa faktorer innan är något jag hör för ofta bland kollegiet. Den eleven måste gå om, den klarar aldrig att gå upp i tvåan eller alla klasser är för stora. Om vi hade mindre klasser så hade jag kunnat ägna mer tid åt varje elev.
Det kanske stämmer i vår verklighet, vilket jag själv sagt många, många gånger. Men i denna metastudien så har det inte någon större påverkan om det är mindre klasser. Det är inte så bra för våra friskolor, då blir våra klasser ännu större.
Det som är föga förvånande i Hatties rapport är att de frågor som de mest debbaterade frågorna, där vi som lärare lägger mest fokus på är de som har minst effekt på elevens lärande:
En av de förvånande upptäckterna (…) är att många av de frågor som är de mest debatterande faktorerna är de som har minst effekt (…) Det är viktigt att fråga sig varför sådana frågor som klasstorlek, att elever skall gå om, skolval, sommarskolor och skoluniformer skapar så heta diskussioner(…)
Vi måste utifrån dessa typer av forskningar börja ställa oss rätt frågor i idrottsundervisningen. Hur och på vilket sätt kan vi använda och applicera nedanstående faktorer så att vi höjer vår kvalitet på undervisningen/elevens lärande?
- Lärare-elev-relation 0,72 11
- Återkoppling, feedback 0,73 10
- Lärartydlighet 0,75 8
- Acceleration 0,88 5
- Microteaching 0,88 4
- Formativ utvärdering 0,90 3
- Elevens egen bedömning (self reported grades) 1,2 1
Jag lämnar över de diskussionerna till er på skolan. Men det krävs att tänka efter lite hur vi kan arbeta formativt på alla de sätt som går.
Idéer för mer kunskap i skolan
Du hittar det hos KGMAB