Friluftsliv – eviga dilemmat – GY11 (del I)

Här om dagen var vi iväg och paddlade kajak i brunnsviken. Det var kallt i vatten men helt vindstilla. Det var en otrolig härlig känsla och eleverna tyckte det var grymt trevligt. Den typen av förmån är det inte många som har. Framförallt med att kunna få göra sådana friluftslivs aktiviteter. Utformandet av en friluftslivs lektion i alla andra fall, är avsevärt mer blygsamma. 

 

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1.Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
2.Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter.
3Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser 
De centrala innehållen är:
-Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
-Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
-Metoder och redskap för friluftsliv.
-Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
-Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande
aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
Utifrån det som kursen SKA ge förrutsättningar för eleven, plus de centrala innehållen. Där tänker jag att, det komplicerande kommer in alternativt möjligheterna. Hur mäter vi denna kunskap på flera olika sätt? Praktiskt, teoretiskt eller muntligt?! Några av de centrala innehållen är hur lätt som helst att mäta, medans andra svårare. Framförallt om vi tittar på vilka kriterier som i sin tur är kopplade till de centrala innehållen och målen.
Betyget A:
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.
Denna spalt ovanför är ett skämt. Här har några säkert jättelätt att mäta kvalitativt med formativa förhållningssätt. För mig, är det svårt. Har tittat lite på några rapporter kring friluftsliv och läst en del som jag kommit över. Skriver lite om dem nedan. Tänker att det blir mer som exempel litteratur för er andra. Använd om ni vill.

Det är av stort intresse, vilket vi alla kan skriv under på, hur värdet på våra fastigheter stiger med åtskilliga kronor när det finns lite vatten utanför vårt fönster. Vidare, även att vi gärna bor i närheten av en park med mycket grönt och några träd. Den tänkeprocessen gör att vi har något inom oss som vill närmare naturen hela tiden. Det finns ett behov! Således betalar vi också mycket pengar för krukväxter – en strängt taget ganska absurd företeelse. Än mer absurt är att vi till och med i vissa miljöer placerar ut plastattrapper av gröna växter. Vad är det som får oss att till den milda grad längta efter grönska att vi beter oss så? Var kommer detta beteendet ifrån? Har det med vårt kulturarv att göra? Enligt Nils Uddenberg så tror han att vår grundläggande känsla för grönska och vatten är djupt rotade i vårt kulturella arv. 

Taget från Friluftsliv-Framtid-Folkhälsa
Studier från arbetsplatser har visat, att stressnivåerna generellt är högre på arbetsplatser som saknar områden för rekreation och återhämtning – restaurativa områden. Kvaliteten på de restaurativa områdena är också av betydelse. Det visar sig att enbart tillgången till en vy över ett grönt område är av stor betydelse. Högst stressnivå finns på arbetsplatser som inte har tillgång till en sådan vy och där man inte kan gå ut. Lägst stressnivå råder där det finns möjligheter att gå ut och där man har utsikt över gröna områden. Åtta nyanser av grönt Tillgänglighet är dock inte den enda väsentliga faktorn. Grönområdets upplevda kvaliteter är också av stor betydelse. Patrik Grahn och hans forskarkolleger har genom djupintervjuer identifierat åtta sådana karaktärer eller kvaliteter. Flera andra studier ger en likartad bild av våra behov.
Intervjuerna har också gett kunskap om vad de olika kvaliteterna står för och hur de ska se ut för att fylla människors behov:
  • ROFYLLD Detta är ett mycket centralt, existentiellt behov. En tyst plats, där man kan lyssna till vindens sus, bin och humlor. En trygg plats, där man slipper skräp, ogräs, klotter eller spår av droger och våld.
  • VILD Miljöer som ser ut att vara skapade av naturen själv. Kopplas ihop med sagor, folksånger och legender. Inspirerar vår fantasi. Stiglösa områden, klippor överväxta med mossa eller en liten klar sjö.
  • ARTRIK Ett myller av arter, träd, blommor, fåglar, fjärilar. Ofta vatten, sjö, å, bäck, damm. Inspirerar till upptäckter. En plats där man kan överleva.
  • RYMD Tillräckligt stort för att man inte direkt ska se slutet på det. Bra stigar. Utan gränser inom området. Som att komma in i en annan värld.
  • ALLMÄNNING En plats där människor kan samlas. Öppen och gräsbevuxen. Det tycks i alla tider ha funnits behov av sådana platser för idrott, marknader, politiska manifestationer med mera.
  • PRIVAT En omgärdad, trygg plats, där man kan vara med sig själv och sina närmaste. Där barn kan röra sig tryggt och leka. Där man kan experimentera.
  • SOCIAL En mötesplats för nöje, med många avslappnade och glada människor. Festlig inramning, med blommor, lyktor, små butiker och restauranger.
  • KULTUR Innehåller symboler för vår tid, våra värderingar, religion, historia etc. Kopplat till legender och myter, fascination inför tidens gång. En undersökning av förekomsten av dessa åtta kvaliteter i tätorternas grönområden har visat att det finns områden som rymmer alla åtta. Dessa områden är oerhört högt uppskattade och utnyttjade. Det är som om de förmår möta en människa oavsett i vilket sinnestillstånd han eller hon befinner sig.
Med den text och de olika bilderna ovan så får vi en liten mer inblick i hur vi skulle kunna ta fram lite faktalitteratur för att kunna mäta: utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen.
Skall försöka skriva på en del två av detta ovan för att ta med och nämna de sociokulturella aspekterna, hur de påverkar och vilken är egentligen skillnaden på ett välbärgat område vad gäller bedrivning av friluftsliv kontra ett mindre välbärgat område.  

Du hittar det hos KGMAB

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Friluftsliv, GY11. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam