Videos för nya råd för betyg och bedömning!

Fem frågor om sammantagen bedömning

I den här filmen svarar vi på fem vanliga frågor om de nya bestämmelserna:

  1. Betyget E skiljer sig mot betygen DA, vad innebär det?
  2. Vad innebär det att göra en sammantagen bedömning?
  3. Varför ska det heta betygskriterier?
  4. Vad betyder det här för betygsnivåerna?
  5. På vilket sätt blir det här bättre för elever och lärare?

“>https://

Riskerar de nya betygsbestämmelserna att leda till betygsinflation och olikvärdiga betyg?

De nya bestämmelserna kan komma att innebära att lärarna sätter högre betyg, som en konsekvens av att dagens stränga reglering ändras. Det gäller till exempel i de situationer där läraren bedömer att en elevs kunskaper sammantaget bäst motsvarar betyget B, även om någon del bara motsvarar kunskaper på E-nivå.

I en sammantagen bedömning kan läraren även komma fram till att ett lägre betyg bäst motsvarar elevens kunskaper, trots att eleven vid något enstaka tillfälle visat kunskaper på en högre nivå. Syftet med bestämmelsen är inte att betygen i allmänhet ska bli högre, utan att varje betyg ska bli mer rättvisande utifrån lärarens professionella bedömning av elevens ämneskunskaper.

Vi bedömer att en eventuell betygsökning bara kommer att ske i början och sedan stabiliseras på nya nivåer när de nya bestämmelserna har börjat användas. Skolverket bedömer att betygsinflation och olikvärdig betygssättning inte kan hanteras genom att förändra betygsskalans reglering.

För att förbättra betygens nationella likvärdighet krävs andra systemförändringar. Men genom att följa de allmänna råden om betyg och prövning kan tillämpningen av betygsbestämmelserna bli mer rättssäker och likvärdig. På så sätt blir betygen mer relevanta utifrån elevens kunskapsnivå i ämnet.

I rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden beskriver vi problematiken i dagens betygssystem och visar hur de nationella proven skulle kunna användas för att uppnå mer en mer likvärdig betygssättning i den svenska skolan.

Likvärdiga betyg och meritvärden

 

Nya allmänna råd om betyg och prövning (tid 2:15 min.)

“>https://

Sätt er in de allmänna råden om betyg och prövning

Den här webbsidan vänder sig till dig som är lärare och är tänkt att ge dig och dina kollegor möjlighet att sätta er in i de nya bestämmelserna och diskutera hur ni kan utveckla ert arbete med bedömning och betyg. Här hittar du filmer, diskussionsfrågor och annat material för ert kollegiala arbete med de allmänna råden om betyg och prövning. Materialet tar cirka 6 timmar att arbeta med och tar bland annat upp.

  • syftet med olika bedömningar
  • sammantagen bedömning
  • att planera för ett brett och varierat betygsunderlag
  • ändamålsenlig dokumentation
  • risker med betygsmatriser
  • sambedömning
  • att kommunicera betyg till elever.

Trevlig läsning!!

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nya råd om betyg och prövning i skolan

De nya bestämmelserna påverkar Skolverkets allmänna råd om betyg, betygssättning och prövning. Vi har därför reviderat råden och kommentarerna till dem. Efter revideringen heter publikationen Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.

Råden och kommentarerna vänder sig till lärare, rektorer och huvudmän i alla skolformer där betyg sätts. Med dem vill Skolverket stödja likvärdiga och rättvisande betyg och prövningar. Publikationen innefattar råd och stödjande kommentarer om det förberedande arbetet, om att informera elever om betyg, om att sätta betyg och genomföra prövning samt om att följa upp betyg och betygssättning.

Download (PDF, 461KB)

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Idrott och hälsa 2 – hur gör ni?

Jag har haft förmånen att få ha kursen idrott och hälsa 2 några år nu. Personligen anser jag att kursen i sig är ganska trist förutom ETT centralt innehåll som jag försöker göra så mycket som möjligt, vilket är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.

Det som då står ovan kommer dela på oss kollegor inom de som har kursen. Hur skall jag koka soppa på spik? Medens andra känner något helt annat och har möjligheten att få utföra en bra kurs med upplevelsebaserade aktiviteter. Tyvärr delar många saker våra skolor isär när det kommer till vår kurs idrott och hälsa, även om det är på grundskolan eller på gymnasiet.

Resterande av kursen är SÅ trist, tänker jag vill ändå lyfta DEN problematik jag känner med att IDH1 och IDH2 är ganska identiska. Sen kommer givetvis någon säga, att tanken är att det skall vara en fördjupning sig från 1 till 2. Ja det har jag förstått, vi kan givetvis börja prata om sagitalplan, adduktion, abbduktion, ursprung fäste för pectoralis major minor samt funktion för att göra ngt annat mer djupt och utvecklande. Prata om dorsalflexion och plantar flexion. För när det kommer till det andra så har jag redan gått igenom det i idh 1 då ALLA våra nästan 300 ettor läser kursen och sedan ca 20 som väljer idh 2. Sakerna är inte helt identiska, men det knyter samman varandra enligt min tolkning. 

Idrott och hälsa 2 Centralt innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.
  • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
  • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
  • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
  • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
  • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
  • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
  • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

 

Idrott och hälsa 1 Centralt innehåll:

  • Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
  • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
  • Rörelse till musik samt dans.
  • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
  • Metoder och redskap för friluftsliv.
  • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
  • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
  • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
  • Spänningsreglering och mental träning.
  • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Går vi vidare med hur kunskapskraven ser ut, så är det så här: 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 2

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa.

Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 1

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

 

 

 

Sen finns det vissa saker som ni kan se ovan att IDH1 har lite fler saker som skall mätas under kursen. Ja, dags att tänka om lite till nästa termin göra den mer utvecklande för eleven men även för mig lärare så jag är på tårna. 🙂 

 

Jag har haft förmånen att få ha kursen idrott och hälsa 2 några år nu. Personligen anser jag att kursen i sig är ganska trist förutom ETT centralt innehåll som jag försöker göra så mycket som möjligt, vilket är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.

Det som då står ovan kommer dela på oss kollegor inom de som har kursen. Hur skall jag koka soppa på spik? Medens andra känner något helt annat och har möjligheten att få utföra en bra kurs med upplevelsebaserade aktiviteter. Tyvärr delar många saker våra skolor isär när det kommer till vår kurs idrott och hälsa, även om det är på grundskolan eller på gymnasiet.

Resterande av kursen är SÅ trist, tänker jag vill ändå lyfta DEN problematik jag känner med att IDH1 och IDH2 är ganska identiska. Sen kommer givetvis någon säga, att tanken är att det skall vara en fördjupning sig från 1 till 2. Ja det har jag förstått, vi kan givetvis börja prata om sagitalplan, adduktion, abbduktion, ursprung fäste för pectoralis major minor samt funktion för att göra ngt annat mer djupt och utvecklande. Prata om dorsalflexion och plantar flexion. För när det kommer till det andra så har jag redan gått igenom det i idh 1 då ALLA våra nästan 300 ettor läser kursen och sedan ca 20 som väljer idh 2. Sakerna är inte helt identiska, men det knyter samman varandra enligt min tolkning. 

Idrott och hälsa 2 Centralt innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.
  • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
  • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
  • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
  • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
  • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
  • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
  • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

 

Idrott och hälsa 1 Centralt innehåll:

  • Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
  • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
  • Rörelse till musik samt dans.
  • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
  • Metoder och redskap för friluftsliv.
  • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
  • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
  • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
  • Spänningsreglering och mental träning.
  • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Går vi vidare med hur kunskapskraven ser ut, så är det så här: 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 2

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa.

Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 1

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

 

 

 

Sen finns det vissa saker som ni kan se ovan att IDH1 har lite fler saker som skall mätas under kursen. Ja, dags att tänka om lite till nästa termin göra den mer utvecklande för eleven men även för mig lärare så jag är på tårna. 🙂 

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet | Lämna en kommentar