Skolan är igång!

Det har planerast för fullt i vårt avlånga land dagarna innan eleverna kommer till skolan samt under dessa två veckor eleverna gått i skolan. Många planerar upp hela terminer nu innan vilket jag själv inte gör, utan kom till insikt för ganska längesedan att det är svårt att hålla den planeringen som skapas efter en semester.

Mina argument är att, framförallt på gymnasiet, när det kommer 250 nya ettor, att alla inte har samma kunskap från grundskolan. Några kan inte stretcha/töja, andra vet inte vad arbetspuls är eller fördelar med att ha en låg vilopuls ur ett hälsoperspektiv. För att kunna veta att alla elever får de kunskapsgrunderna de behöver för att kunna uppnå kunskapskraven för E. Det innebär i vissa klasser att jag får förlänga visa kunskapsområden.

På den skola jag arbetar så har vi otroligt många som spelar och sitter ner otroligt många timmar varje dag framför dator el motsvarande. Vissa elever visar på sina skärmar, på deras spel forum, när jag frågar, att de har uppemot tusen timmar spel på ett läsår. Då är det bara dataspel. (Inget vetenskapligt, utan mer en observation).

Kommer denna termin be dem föra en dagbok hur mycket de sitter framför datorn/tv-spelen. Sjukdomar kan förebyggas med bättre levnadsvanor. Vi har inte bara en typ av faktor som påverkar vår folkhälsa, utan det är fler parametrar som bidrar till det. O sitta still allt för många timmar per dag, ja är  mindre bra.

Enligt BUP´s hemsidan kommer många familjer till dem och har en konflikt att det spelas för mycket hemma. Utifrån diverse sidor på nätet, som inte är vetenskapliga läggs det i snitt 4-5 timmar om dagen framför en dator. Det bör också inkludera tiden i skolan tänker jag.

Fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till förtida död och den bidrar med 2,1 procent av sjukdomsbördan i världen och med 5,5 procent i Europa. Fysisk aktivitet är därmed en av de absolut viktigaste faktorerna att påverka för att förhindra sjukdom och död. Det finns mer än 30 sjukdomstillstånd, för vilka det finns tillräckliga vetenskapliga underlag, som visar att fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla sjukdom. För mer detaljer om respektive sjukdomstillstånd hänvisas till boken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS).

I “Folkhälsopolitisk rapport 2010” beräknades de samhällsekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet och högt BMI till 25 miljarder kronor varje år. Beräkningarna visar att sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år medan sjukdomar relaterade till högt BMI (högre än 25) kostar samhället 18 miljarder kronor årligen.

Detta ovan för mig till tankarna vad gäller “pulsträning” som sprider sig som en löpeld över landet. Vilket jag är glad över, bra att det införs mer och mer. Om jag får ha min svarta hatt på så förstår jag inte varför inte alla skolor gör det, samt att alla som startar detta projekt alltid har en testklass eller två under en termin för att sedan utvärdera. Förstår att det har med ekonomi och andra resurser att göra. Men vi vet idag från forskning och flertalet skolor samt rapporter att det fungerar! Mera kondition i skolorna, inför pulsträning i hela Sverige. Är ingen ekonom, men antar att på sikt skulle det inte kosta 25 miljarder/år för att bedriva det.

Enligt SCB:s statistik var kommunernas kostnader för skolan och annan pedagogisk verksamhet sammanlagt nästan 242 miljarder år 2015.

Av denna totalsumma avser grundskolan cirka 97 miljarder, förskolan 68 miljarder och gymnasieskolan 37 miljarder.
Förskoleklassen för sexåringar kostade cirka 6 miljarder, fritidshem 16 miljarder och Komvux 4 miljarder.
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/vagledningsvarpavanligafragor/samycketkostarskolan.2785.html

Utifrån kondition och hälsa så skulle även friluftsliv implementeras mer enligt min mening. Kommer skriva lite mer om det i ett annat inlägg.

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet | Lämna en kommentar

Samling för daglig rörelse – regeringskansliet

Samling för daglig rörelse

Utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson samt folkhälso- och idrottsminister Annika Strandhäll presenterade idag Samling för daglig rörelse, insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag.

Det råder fullständig samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå vet vi att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. För att komma till rätta med det här samhällsproblemet krävs en bred kraftsamling från flera aktörer.

Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen är några av de aktörer som bidragit med kunskap och erfarenhet som har lett fram till att regeringen idag kan presentera initiativet Samling för daglig rörelse.

1. Det finns flera exempel på medvetet arbete ute på skolor för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, pulshöjande aktiviteter. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan göra så att detta går från enskilda projekt, till att målet nås om att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.

2. Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan fr.o.m. 2019. En analys ska göras i vilka årskurser en utökning ger störst effekt och hur det bäst samverkar med punkt 1. Om timmarna skulle koncentreras till exempelvis högstadiet skulle det innebära ungefär 1 extra idrottslektion per vecka.

3. Inom initiativet samlas ett “rörelsenätverk” bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen för att skapa en kontinuerlig dialog om bl.a. kompetensutveckling och fler behöriga lärare i idrott och hälsa.

4. Riksidrottsförbundet gör inom ramen för den nya rörelsesatsningen en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen. Satsningen görs i anslutning till skoldagen och leds på regional nivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och andra huvudmän.

5. Friluftsrörelsen spelar en viktig roll för att skapa intresse och möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig i naturen. Regeringen ser hur Svenskt Friluftslivs verksamhet gentemot skolelever som möjliggjorts av anslagsökning i budgetpropositionen för 2016 stärker skolors förutsättningar för daglig rörelse. Vi kommer att i rörelsenätverket föra dialog för att se hur goda exempel kan spridas ytterligare.

6. Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet samverkar för ungas hälsa i syfte att ta ett helhetsgrepp på regeringens olika insatser för barns och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Tillsammans med en rad redan beslutade och pågående insatser på området syftar de idag presenterade insatserna till att stärka möjligheterna till daglig rörelse för barn och unga.

– Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet. För att nå det målet måste vi jobba mer i skolan, med idrottsrörelsen och friluftslivet. Dagens samling innehåller bland annat fler timmar idrott och hälsa och möjlighet att skärpa läroplanens krav på daglig fysisk aktivitet. Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande, säger utbildningsminister Gustav Fridolin

– Vi vill göra det här för att forskningen visar att eleverna mår bättre och att deras skolresultat förbättras när de är mer fysiskt aktiva under skoldagen. Det är också någonting som idrottsrörelsen och föreningslivet efterfrågat under en längre tid, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning.

– Jag är glad över att idag, tillsammans med Riksidrottsförbundet, presenterar en viktig satsning för ökad rörelse. Vi vet att barn och unga rör sig för lite. Vi vet också att skolan är en nyckelfaktor för att få barn att röra sig mer, och förutom 100 fler timmar idrott och hälsa så ser vi behov av att öka den fysiska aktiviteten även under övriga skoldagen, säger Annika Strandhäll, folkhälso- och idrottsminister.

Kontakt

Emma Stark
Pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-551 16 05
e-post till Emma Stark
Jens Petersen
Pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-2936935
e-post till Jens Petersen
Karin Boman Röding
Pressekreterare för folkhälsa, sjukvård och idrott hos Annika Strandhäll
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-1166562
e-post till Karin Boman Röding

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet | Lämna en kommentar

Träning- och Friluftslivsuppgift Idh2

Träning- och Friluftslivsuppgift Idh2

Våren 2017

Bildresultat för bergsklättring

Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa.

Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa. Att bedriva friluftsliv i sig ger som bekant flera olika fördelar för vår hälsa. Men om vi skall bedriva ett mer fysiskt utmanande friluftsliv kan det vara bra med att träna inför denna utmaning.

Nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är våra tre vanligaste friluftsaktiviteter. Mer än hälften av de svarande i undersökningen menar att de i hög grad har haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. Vidare så återfinns vintertid flertalet olika aktiviteter såsom skridskor, skidor, jogga i naturen, pimpelfiske, fiske etc.

Relaterad bild

Uppgift:

Denna uppgift är uppdelad i tre delar, den första delen är praktiskt andra och tredje delen är teoretiskt. Du skall på något sätt ha/eller bedrivit/bedriva någon form av friluftsliv, det kan vara promenad i skogsområde, laga mat på stormkök, åka skidor, sitta och titta ut över vatten, läsa en bok ute i naturen, friluftsliv är mångt och mycket. Man mår bra i naturen. Det är en självklar vardags-

erfarenhet för många människor, inte mycket att orda om kan man tycka. Att en enkel promenad kan förändra ens sinnesstämning och kan få en att känna sig både piggare och lugnare förklaras ofta lite svepande med att det är skönt att få frisk luft och röra lite på sig, vilket förvisso är sant, men det finns mer förklaringar bakom det.

Efter att du har utfört din frilufts livsaktivitet (kan vara de delarna som du gjort i kursen också) skall du jämföra den med en som utförs på sommartid eller en friluftslivsaktivitet vi gjort på idrottslektionen. Aktiviteten skall rymmas inom begreppet friluftsliv. Friluftsliv är ett brett begrepp och kan innefatta mångt och mycket. Jag vill att du väljer två ganska skilda aktiviteter för att hitta Därav listas några nedan:

Vandra i skog och mark | Köra/åka med motorbåt | Fjällvandringar | Orienteringstävling Fågelskådning | Köra/åka snöskoter | Trädgårdsodling

| Gå i en park i staden |Utförsåkning på skidort | Bada i havet | Paddla havskajak | Spela golf | Cykla i naturen | Skridskor | pimpelfiske/fiske | skidåkning

Exempel: Jag har valt att jämföra friluftslivsaktiviteterna skidåkning och flugfiske. Skillnaderna mellan dessa två är när jag åker skidor bedriver jag en mer av aktiv typ av friluftsliv. Med det menar jag, jag tar hjälp av en lift för att ta mig upp i backen och njuter av kylan och dess utsikt jag får från liften. Vidare är det en frisk bris av luft som biter i mina kinder. När jag sedan tar mig ner i backen ser jag den som en utmaning som jag vill att jag skall bemästra på bästa sätt… osv Alla typer av människor åker skidor, jag ser inget direkt manligt eller kvinnligt i det. Jag har läst någonstans att det är fler män som åker t.ex. offpist, men vet inte om det är vetenskapligt… osv. Skidåkning blev en miljard industri när arbetarklassen märkte att det gick att tjäna pengar på själva sporten… osv

Bildresultat för flugfiske

Flugfiske är en mer passiv friluftslivsaktivitet enligt mig. Jag står där med mitt flugfiskespö och känner hur vattnet forsar och ger mig en direkt dos av avslappning och harmoni. Det känns som att jag blir tankad med energi från den grönska som omger mig. Jag har läst i pdfén frisk i naturen att; Naturens betydelse som rekreationskälla för människan har under senare år hamnat alltmer i Fokus i samhället. Vilket jag förstår när jag befinner mig där i forsen. Vad gäller manligt och kvinnliga utövare vet jag inte riktigt hur fördelningen ser ut. Men en förutfattad mening jag har, är att fler män utövar flugfiske. Enligt jordbruksverket så lägger män lite mer än dubbelt så mycket pengar på utrustning för fritidsfiske. Men den summan inkluderar även fiske av krabba och allt inom fisket. Så det går inte att säga hur den fördelningen ser ut då jag inte

Bildresultat för vinter friluftsliv

Funnit någon undersökning kring det. Enligt en undersökning Man kan konstatera att det övervägande är män som sportfiskare. Enligt undersökningen

”Fiske 2000” (utförd av SCB åt Fiskeriverket) är det i åldern 16-84 år, 22,7% av männen och

7,1% av kvinnorna som fiskat mer än fem gånger de föregående tolv månaderna.

Man kan vid första anblick tycka att diskrepansen inte är så anmärkningsvärd. Ungefär 1/3 av sportfiskarna är kvinnor.

 

Till den träningsdel som ni utfört under några veckor, eller flertalet veckor, så skall ni välja den träningsmetod som ni valt att träna efter och beskriva i vilket sammanhang den är bra, varför du valt den träningsmetod och beskriva den på djupet. Det innebär också att du behöver ta in parametrar som sömn och kost. Detta innebär, ett exempel som fördjupning av en träningsform, att;

 

Vid bergsklättring så behövs både kondition och styrka. Med styrka anses det inom klättrar kretsen att du bör besitta förmågan att kunna lyfta din egen kroppsvikt i olika sammanhang, men samtidigt vara förmögen att kunna hantera laktat nivån (mjölksyran) som oftast bildas i kroppens olika muskler vid de fysiska ansträngningarna som uppstår vid bergsklättring. Förutom vanlig styrketräning såsom strong lift, så har jag också valt att träna efter den relativa ”nya” metoden Ocklusionsträning.

 

Ocklusionsträning är en metod som inte passar sig vid varje träningspass då det är ett otroligt jobbigt sätt att öka sin muskelhypertrofi, men är ett bra komplement till exempel strong lift. Det är ett effektivt sätt att bygga muskler som behövs vid framförallt bergsklättring. Begreppet har flera olika namn, såsom strypträning, ischemisk styrketräning, kaatsu eller BFR training (blood flow restricted training)[1]. Vad ocklusionsträning innebär är att du medvetet tar bort en del av blod- och syretillförseln till själva muskulaturen. Du skall inte stoppa blodflödet helt, utan stryper det lite grann. Detta bidrar till att muskeln inte får den syre mängd den önskar för att kunna utföra det arbete som den skulle önska. Vidare kan den inte ta bort de slaggprodukter som kroppen önskar. Slaggprodukter bildas i muskulaturen vid träning, framförallt när arbetet försämras i muskulaturen.

Vidare är det inte endast minskningen i blodflödet som särskiljer ocklusionsträning mot mer vanlig träning. När du utför ocklusionsträning använder du nämligen lättare vikter än normalt. Istället för kanske 6-12 repetitioner som är det normala när det gäller klassisk styrketräning så kan ett set med ocklusionsträning vara upp emot 30 repetitioner.

Trots den relativt lätta vikten kommer du att få en hög fiberaktivering av träningen. Orsaken till detta är för att dina typ 1 fiber som normalt arbetar när du jobbar mot ett lättare motstånd är väldigt beroende av syre för att fungera. Och när det inte kommer något syre tröttnar de fort och då kopplar du på dina typ 2 fiber istället. Dessa är bättre på att arbeta utan syre men skapar då samtidigt en hel del slaggprodukter.

Den här träningen har faktiskt visat sig fungera minst lika bra som den klassiska formen av styrketräning för att öka i muskelmassa[2]. Hos otränade är det så effektivt så man har visat att bara promenader med minskat blodflöde kan ge ökad muskelmassa och styrka[3].

And so on………..

Till de aktiviteterna som du valt skall du försöka svara på följande frågor som är kopplade till den aktiviteten samt att det tillkommer lite allmänna frågor som vi berört på idrottslektionerna kring friluftsliv:

Frågorna:

Beskriv ifall det finns någon skillnad på de friluftsaktiviteterna som du valt att jämföra? (exempel, fysiskt, avslappning, återhämtning mentalt etc.) Kan du känna att du fick något speciell upplevelse av den valda aktiviteten. Se länk nedanför om spontan uppmärksamhet. )

Vilken typ av utövare är det som dras till den aktiviteten i samhället? (exempel, fotboll utövas i större utsträckning i förorter. Skidåkning utförs oftare av medelklassen och uppåt etc.)

Tror du att olika livsstilar och kroppsideal framträder i den aktiviteten? (t.ex. down Hill motainbike vs långfärdskridskor?) Kan du se ifall det är någon skillnad på utövare manligt eller kvinnligt?

Hur ser din kontakt med naturen ut? Varför ser den ut som den gör, är du mkt  eller lite i naturen och varför kommer det sig att det blivit så?

Tror du det finns en inneboende koppling mellan människan och naturen?

Varför är det bra med att vistas i naturen? Vad händer i kroppen vid arbete/vistelse i naturen utifrån de aktiviteterna du valt?

Går det att se sambandet mellan människan, vatten och skog ur ett historiskt perspektiv och nutida? Har den här vandringen, kajakpaddlingen någon betydelse för vårt kulturarv? Att vistas i naturen är viktigt för människans rekreation, varför?

Länkar till dokument som behövs för att svara på frågorna:

http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:128285/FULLTEXT01.pdf

http://www.friskinaturen.org/media/

fritt_fram_f_r_friluftsliv_naturv_rdverkt               friluftsr_det.pdf http://www.friskinaturen.org/media/naturen_som_kraftk_lla.pdf Idrottenskönsmönster: https:www.dropbox.com/s/9y7274474b46j44/Idrottens-

konsmonster%282%29.pdf ?dl=0

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

 

  • Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.
  • Förmåga att    genomföra       och    anpassa        utevistelser        utifrån     olika förhållanden och miljöer.
  • Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.

 

K           u            n           s            k            a            p            s            k            r           a            v

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan

eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan elevenutförligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan utförligt och nyanserat beskriva riskfaktorer i samband med fysiska

aktiviteter.

Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn  till  sin egen  och a n d r a s   s ä k e r h e t   s a m t kan utförligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

 

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter beskriva friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat beskriva friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa.

 

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan utförligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa. Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa.

[1] http://tyngre.se/artiklar/stryp-dig-till-framgaang/

[2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23364292

[3] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16339340

IMG_2282.PNG

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Friluftsliv, GY11, Quick fix - lektionsplaneringar | Lämna en kommentar

Lekar och kul – quick fix

Vem är vem?
Övningens syfte: Ett annorlunda sätt att lära sig varandras namn
Grundförutsättningar för övningen: En grupp där man inte riktigt vet vem som heter vad. Samt en stor tavla/papper som går att skriva på.
Utförande: Man skriver upp allas namn i gruppen på tavlan/pappret. Sedan får någon i gruppen agera ledare och ställer sig upp och frågar vilka i gruppen som ser ut att heta vilket namn. När Calle har sagt att Felix ser ut som en Pelle så frågar ledaren om Calle heter Pelle.
Om det var rätt namn får Felix stå upp resten av tiden, men eftersom att de va fel här så får Felix sätta sig ner igen.

Visa TV-program
Övningens syfte: Lära känna varandra och att ha roligt.
Grundförutsättningar för övningen: Stor yta och många deltagare, ca 20 till 30 stycken.
Utförande: Gruppen delas in i två lag, exempel Antons lag och Lisas lag. Antons lag börjar med att titta på. Lisas lag väljer ett känt tv-program, exempel Kalle Anka på julafton. Lisas lag ska nu bestämma roller och sedan spela upp Kalle Anka på julafton för Antons lag, som nu ska gissa vilket program det är som det andra laget spelar upp för dem.
OBS alla i laget ska ha en roll, om så ett träd i hörnet.
Zipp – zapp
Övningens syfte: Att ha roligt tillsammans som grupp.
Grundförutsättningar för övningen: Ett utrymme där hela gruppen, på minst 15 personer, får plats att stå i ring. Samt eventuellt oömma kläder.
Utförande: Hela gruppen ställer sig i en ring. Ledaren står i mitten och pekar på Simon samtidigt som ledaren säger Zipp! Simon, som ledaren pekar på, ska ducka så fort han kan. De två som står på varsida om simon ska slå ihop händerna över huvudet på honom och samtidigt säga Zapp! Den som slår ihop händerna och säger Zapp långsammast (av de två som står bredvid Simon) får byta plats med ledaren. Om Simon inte duckar i tid får han byta plats med ledaren istället.

Älskling, älskling, älskar du mig så le

Övningens syfte: Den här övningen går ut på att ha roligt tillsammans. Man ska även lära känna varandra och bjuda på sig själv.
Grundförutsättningar för övningen: Till den här övningen behöver man vara minst 10 personer, och stolar till alla deltagarna utom en.
Utförande: Alla sitter i en ring förutom Sandra som står i mitten. Sandra ska gå fram till någon i ringen, sätta sig i dennes knä och sedan säga ”Älskling, älskling, älskar du mig så le”. Om personen börjar skratta så byter Sandra plats med personen hon flörtade med. Denne person får då göra samma sak som Sandra nyss gjorde. Om personen istället håller sig för skratt och svarar ”Älskling, älskling, jag älskar dig men kan inte le” så får Sandra ställa sig upp och försöka med någon annan. Desto mer du vågar bjuda på dig själv (flörta mer exempel), ju lättare får du den andra personen att skratta.

Öglan
Övningens syfte: Syftet med Öglan är att låta medlemmarna få närkontakt med varandra, samtidigt som de har roligt och lär känna varandra. Övningen är perfekt i början av en grupprocess för att lätta på stämningen.
Grundförutsättningar för övningen: Övningen kräver en grupp på minst 5 personer, en rockring och ett glatt humör.
Utförande: Alla står i en cirkel och håller varandra i händerna. En person har armen genom rockringen. Rockringen ska sedan, utan att man bryter cirkeln, vandra hela varvet runt. När någon har rockringen hos sig ska denne, samtidigt som han/hon försöker ta sig igenom rockringen, berätta om sig själv utan att ta någon paus.
Slutsats: Gruppen får en liten skjuts in i grupprocessen och gruppen kommer närmare varandra. Närkontakten blir som en liten isbrytare som tillsammans med det krångligheten att ta sig igenom rockringen lättar upp stämningen.

IMG_2282.PNG

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade, Quick fix - lektionsplaneringar | Lämna en kommentar

Friluftsliv – teori och film

Vi har friluftslivs utmaningen varje termin. Hör att vissa skolor lägger ut 3 friluftsdagar under årets termin för att få det kvalitativt. Vilket är ett sätt att göra det, säger inget om det! Bättre att det blir sådana dagar än inga alls. Men min tolkning, är att friluftsliv inte skall vara det mest exklusiva i form av massa tid alternativt ekonomi. Utan, tänker att exempelvis den vanliga promenaden ger hälsoeffekter också.

https://

 

Historien bakom allemansrätten är gammal. Förr i världen när folk reste till fots eller med häst och vagn kunde det vara långt mellan matställena. Då bestämdes att alla skulle få plocka bär och svamp efter vägen utan att behöva fråga den som ägde marken om lov.

I början av 1900-talet började det bli vanligt att människor gav sig ut i naturen för friluftsliv. Då skrevs ner vilka rättigheter och skyldigheter som skulle gälla och det kallades för allemansrätten. Sedan 1994 står det i Sveriges grundlag att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Allemansrätten ger oss alla rätt att vistas i naturen så länge vi följer vissa regler och visar respekt och omtanke om naturen.

Allemansrätten för skolbarn

 

Välj ut området där du bor och gå sedan ut och titta på hur till exempel en nyckelbiotop eller en kulturlämning ser ut. Du behöver inte logga in för att titta på kartorna. För att se hur det ser ut i din egen skog kan du gå in på Mina sidor.

För närvarande finns över 500 000 objekt i Skogens pärlor. De olika objekten visas i en karta där du själv kan välja vad du vill titta på och i vilket geografiskt område.

Skogens pärlor består av data från olika håll

Materialet som presenteras i Skogens pärlor samlas in på olika sätt.

Här finns Skogsstyrelsens inventeringar av:

  • sumpskogar på all skogsmark i landet som gjordes mellan åren 1990 till 1998
  • nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt på småskogsbrukets marker men även
  • inventeringar på uppdrag av andra markägare.

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Parlor-/

 

Naturens hälsobringande effekter

grilla

 

 

 

 

 

 

Forskning visar att gröna miljöer har positiva effekter på den fysiska, psykiska och den sociala hälsan. Störst verkan av de positiva effekterna får människor med nedsatt allmänfunktion. I dag använder flera kommuner och landsting naturen som resurs för arbetslivsinriktade insatser, friskvård, rehabilitering och omsorg.

Att naturen ger positiva effekter på hälsa och välbefinnande har varit välkänt långt tillbaka i historien. Naturbaserad rehabilitering i olika former har förekommit på många ställen runt om i välden, men att använda skogslandskapet som rehabiliteringsmiljö och omsorgsmiljö i dagens moderna samhälle är dock ännu ett relativt nytt område och är fortfarande under utveckling.

Välbefinnandet ökar när vi befinner oss i naturen. Forskning visar att ju oftare människor besöker gröna miljöer desto mindre känner de sig stressade, irriterade och utmattade. Ju längre bort från grönområden man bor, desto högre nivåer av stress kan ses. Ju närmare vi har till naturmiljöer desto oftare söker vi oss till dessa miljöer och tillbringar vår fritid där. 300 m utan trafikerad väg eller barriär är vi människor beredda att gå för att ett grönområde skall bli nyttjat regelbundet.

Naturen är en restorativ miljö som främjar återhämtning. Blodtrycket sänks, våra stresshormoner sjunker och stresstoleransen höjs. Naturen ger uppladdning av energi och mental kapacitet. Denna återhämtning från naturen får vi inte bara av att vistas i naturen, utan också genom att titta på natur genom ett fönster, på en bild eller en målning.

Naturen är rik på sinnesupplevelser. Positiva sinnesupplevelser ger oss lugn och ro hormoner i blodet. Förutom att lugn och ro hormonet oxytocin stimulerar till välbefinnande, fysisk avslappning och tillväxt har det också visat sig ha antidepressiva och ångestdämpande effekter. Detta tillstånd av lugn och ro underlättar också koncentration och inlärning.

Naturmiljöer stimulerar till sociala kontakter. Naturen kan också stimulera till fysisk aktivitet som gör att vi tränar kondition, balans och motorik. Skelettet stärks, muskulatur och rörlighet bibehålls och övervikt motverkas. Även benskörhet kan förebyggas genom regelbunden utevistelse i dagsljus.

Motion i sig har positiva hälsoeffekter, men miljön där motionen äger rum kan öka effekterna genom att vara avstressande. En kombination av den fysiska aktivitetens positiva hälsoeffekter och naturens avstressande effekter, gör det troligt att en kombination av de båda är särskilt fördelaktigt för människors hälsa och välbefinnande.

Källa: skogstyrelsen.se

En film som visar på värdet av att sprida kunskaper om den svenska skogen. Filmen, som vänder sig till framförallt till lärare, lärarstudenter och andra som arbetar med barn, tar upp hur viktigt det är med utomhuslekar och att undervisning kan förläggas utomhus.

https://

 

IMG_2282.PNG

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Friluftsliv | Lämna en kommentar

Lite olika filmer att kunna arbeta med på idrott och hälsa teorin

Det finns en hel del filmer som kan vara användbara i vårt ämne, vi vet att om vi arbetar på olika sätt med den information som vi vill att eleverna skall ta med sig, så vet vi att dynamiken, se, lyssna, prova på, höra och återskapa/göra bidrar till att informationen fastnar lite lättare.

KROPPSGRANSKARNA – Det oemotståndliga sockret 

Läkarstudenterna Puran och Linda kollar skillnader i blodsockernivåerna när de äter snabba respektive långsamma kolhydrater. Är det en myt att man kan få sockerkickar och hur mår man när blodsockret sjunker? Del 5 av 5. Från UR. Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Tänk till är programmet från UR som undersöker Sverige och tar reda på saker du alltid undrat över. Vi är public service och sänder radio-och TV-program i SVT, Sveriges radio och här på youtube! Producerat av UR.

https://

KROPPSGRANSKARNA -Träning och slappande

Under 6 veckor byter soffpotatisen Puran liv med Linda, som älskar att träna. Vi följer hur deras kroppar och kondition påverkas. Stephan vardagstränar styrka och kondition när han leker med dottern och lagar mat. Har det någon effekt? Del 1 av 5.

Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Tänk till är programmet från UR som undersöker Sverige och tar reda på saker du alltid undrat över. Vi är public service och sänder radio-och TV-program i SVT, Sveriges radio och här på youtube! Producerat av UR.

 

KROPPSGRANSKARNA – Vad kostar det att inte sova?

Puran och Linda testar reaktionsförmågan minnet och sitt IQ efter en natt utan sömn. Forskaren Jonathan Cedernaes berättar vad sömnbrist innebär för hälsan. Vi besöker Dreamhack i Jönköping där deltagarna i stort sett är vakna nätterna igenom. Del 3 av 5. Från UR.

Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Tänk till är programmet från UR som undersöker Sverige och tar reda på saker du alltid undrat över. Vi är public service och sänder radio-och TV-program i SVT, Sveriges radio och här på youtube! Producerat av UR.

 

https://

KROPPSGRANSKARNA – När hormonerna tar över

Vad händer i våra kroppar när vi blir rädda, nervösa eller stressade? Linda utsätts för något hon är rädd för, fritt fall, samtidigt som hennes nivåer av stresshormonet mäts. Del 2 av 5. Från UR.

Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Tänk till är programmet från UR som undersöker Sverige och tar reda på saker du alltid undrat över. Vi är public service och sänder radio-och TV-program i SVT, Sveriges radio och här på youtube! Producerat av UR.

https://

 

KROPPSGRANSKARNA – Bakterierna tar över

Puran och Linda går till labbet och tar reda på vilka bakterier de har i, och på sina egna kroppar. Hur farliga är bakterier egentligen? Stephan som har bacillskräck och reportern Madelene åker till festivalen Bråvalla. Del 4 av 5. Från UR.

Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Tänk till är programmet från UR som undersöker Sverige och tar reda på saker du alltid undrat över. Vi är public service och sänder radio-och TV-program i SVT, Sveriges radio och här på youtube!

https://

 

Grundskola-Fakta kring näring!

http://urskola.se/Produkter/168196-Fatta-fakta-Naring

Det finns otroligt mycket bra på UR.se som har mycket fakta delar för skolan. Visste ni säkert redan. 🙂

 

Filmen nedan får ni granska så att ni känner att ni ger ut rätt information till eleverna.

https://

 

IMG_2282.PNG

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet, Pedagogik | Lämna en kommentar

Några begrepp inom träning-lättläst

Träning (av engelska train ’träna’; ’släpa’, av franska traîner’släpa’, ’dra’, ytterst av latin traʹho ’dra’), inom idrott aktivitet som syftar till att öka den fysiska prestationsförmågan.Resultatet av träning bygger i princip på att människokroppen anpassar sig efter den aktivitet, eller inaktivitet, som den utsätts för. Träning är ett vitt begrepp och omfattar såväl barnets motoriska lek som motions- och elitträning. Träningen kan omfatta konditions-, styrke-, rörlighets- och koordinationsträning samt dessutom mental träning. Allsidig träning är en viktig del av friskvården och leder till minskad risk för såväl belastningsskador i rörelseapparaten som hjärt–kärlsjukdomar och andra inaktivitetsrelaterade sjukdomstillstånd.

Konditionsträning är uthållighetsinriktad träning, baserad på att arbete med stora muskelgrupper som pågår i mer än två minuter kräver energiomsättning i närvaro av syre (aerob omsättning). Främst fett och kolhydrater förbränns vid detta arbete. Viktiga organsystem och funktioner för syreupptagningen är lungornas ventilationsförmåga, blodets förmåga att binda och transportera syre, hjärtats pumpkapacitet och blodkärlssystemets finförgrening i muskulaturen. Exempel på konditionstränande arbetsformer är gång, löpning, cykling, simning, längdskidåkning och motionsgymnastik.

Arbetstempot vid konditionsträning i motionssyfte bör lägst motsvara 50 % av den maximala syreupptagningsförmågan. Detta innebär en arbetspuls på ca 130 slag i minuten för en normal, frisk 25-åring, och arbetet upplevs då som lätt till något ansträngande. Träningen bör pågå minst 20–30 min per tillfälle och ska helst genomföras 2–3 gånger per vecka. Hos tränande med högre ambitionsnivåer (t.ex. tävlingsidrottare) krävs högre tempo, exempelvis arbete på ca 80 % – i vissa fall upp till 100 % – av den maximala syreupptagningsförmågan.

En högintensiv metod är intervallträning (t.ex. 3 min arbete och 2 min vila, vilket upprepas 3–7 gånger). Intervallträning syftar till att belasta de syretransporterande organen maximalt utan att skapa den anaerobt genererade trötthet som leder till temposänkning. (Anaerob energiomsättning träder in när syretillförseln är otillräcklig i förhållande till kravet på energiomsättning och tempo.). När man tvingas sänka tempot nedgår träningseffekten på de syretransporterande organen. Om man vill öka sin förmåga att arbeta under lång tid måste man träna långa pass, t.ex. distansträning i 45 min–4 timmar. Distansträning genomförs i ett tempo som tar 50–75 % av maximal syreupptagningsförmåga i anspråk.

Viktiga effekter av korrekt bedriven konditionsträning är:

1) hjärtats slagvolym ökar, vilket innebär att hjärtats pumpkapacitet blir större;

2) ökad blodmängd, vilket bidrar till ökad syretransportförmåga;

3) antalet fina blodkärl (kapillärer) i muskelvävnaden ökar, vilket ger bättre blodgenomströmning.

Det innebär att man för ett visst arbete blir mindre trött, den maximala syreupptagningsförmågan ökar och man utvecklar bättre förmåga till uthållighetsarbete. Vidare ökar förmågan att använda fett som energikälla, något som gör att kolhydratdepåerna (glykogendepåerna) räcker längre.

Anaerob träning tillämpas i grenar där det ställs extremt höga krav på tempo under kortare perioder. Denna typ av träning finns det normalt inget behov av i konditionsträning, framför allt inte i motionssyfte. Det är en myt att träning måste vara extremt ansträngande för att ha konditionseffekt.

Styrketräning syftar till att öka den muskulära styrkan och bedrivs vanligen i dynamiska arbetsformer, även om statisk (isometrisk) träning förekommer. Styrka kan dock ses ur olika perspektiv, t.ex. maximal styrka, explosivitet eller uthållig muskelstyrka. Faktorer som påverkar styrkan är bl.a. musklernas fysiologiska tvärsnittsarea, fibertypsammansättning, energiomsättning, mjölksyrakoncentration och nervfunktioner. De inre hävstänger som skelett, muskler och senor skapar genom sin byggnad är en biomekaniskt påverkande faktor. De flesta styrketräningsformer bygger på anaerob energiomsättning. Praktiska, arbetsrelaterade faktorer som rörelsehastighet, rörelseriktning och kontraktionstyp påverkar i hög grad styrkeutvecklingen.

Styrketräning sker genom att musklerna utsätts för belastning av t.ex. den egna kroppen, skivstänger eller styrketräningsmaskiner. För att öka den allmänna styrkan i motionssyfte, bör belastningen vara 60–80 % av vad man klarar av som mest i en viss övning en gång. Detta innebär att rörelsen utförs 6–15 gånger innan uttröttning begränsar ytterligare repetitioner.

Om man vill öka den maximala styrkan (t.ex. förmågan att lyfta så tungt som möjligt), bör belastningen vara över 80 %, vilket gör att antalet kontraktioner begränsas till 6–7 i följd. Explosivitet tränas på medelhöga belastningar med så hög rörelsehastighet som möjligt. Uthållighetsinriktad styrketräning sker på lägre belastningar, i regel under 50 % av maximal belastning och med ett stort antal kontraktioner (i regel fler än 30). Normalt upprepar man varje serie (set) 1–3 gånger beroende på övningsval, syfte, metod m.m.

Träning av statisk (isometrisk) styrka sker bl.a. i syfte att öka förmågan att dels hålla upp hela eller delar av kroppen (t.ex. i klippklättring, utförsåkning och redskapsgymnastik), dels att stabilisera kroppsdelar som bålen, exempelvis vid lyft. Isometrisk styrketräning sker vanligen grennära eller i kombination med dynamisk styrketräning. Belastningen styr hur länge muskeln kan vara isometriskt kontraherad. Statisk muskelkontraktion minskar blodflödet till muskeln, vilket begränsar uthålligheten i kontraktionen.

Regelbundenheten är en förutsättning för styrketillväxt; ett träningstillfälle per vecka bedöms bibehålla muskelstyrkan, medan det för tillväxt krävs 2–3 träningstillfällen per vecka. Vilan mellan träningspassen är viktig för att muskulaturen utan ytterligare belastning ska kunna tillväxa och därmed bidra till ökad styrka på lång sikt (överkompensationsprincipen). Det bör påpekas att det finns en stor mängd styrketräningsmetoder med olika inriktningar.

Effekten av tyngre styrketräning är hypertrofi av muskelvävnaden, vilket leder till en större fysiologisk tvärsnittsarea. Vidare utvecklas nervmuskelfunktionen genom ökad förmåga till rekrytering av motoriska enheter (nervcell, nervfiber och ett antal muskelceller), större impulssynkronisering och minskad inverkan av hämmande neuron m.m. (jämför muskel, Muskelstyrka och uthållighet). Skelett, senor och ligament ökar i hållfasthet, vilket tillsammans med den ökade muskelstyrkan leder till bl.a. ökad ledstabilitet. Uthållighetsinriktad styrketräning leder normalt inte till hypertrofi, men däremot ökar bl.a. kapillariseringen lokalt i muskulaturen.

Rörlighets- och smidighetsträning syftar till att öka den specifika ledrörligheten (rörlighet) och den funktionella rörligheten (smidighet), som även är beroende av styrka och koordinationsförmåga. Faktorer som begränsar rörligheten är muskelbindvävens stramhet, ledernas typer och utseende, muskeluppbyggnad, reflexaktivitet och temperatur.

Statisk töjning (stretching) sker genom att muskeln töjs i sitt yttre arbetsläge i 15–30 s, ibland kombinerat med att muskeln spänns omedelbart före töjningen (exempel på s.k. proproceptiv neuromuskulär facilitering – PNF-metodik). Statisk rörlighetsträning ska normalt inte ske i kalla, ouppvärmda muskler (i motionsträning görs stretchingen vanligtvis i slutet av träningspasset).

Dynamiska rörlighetsövningar, t.ex. tänjningar och pendlingar, används i regel som uppmjukningsövningar i samband med uppvärmning eller nedvarvning. Dessa bör ske mjukt och i lugnt tempo samt till ytterläget för respektive led. Även andra träningsformer, t.ex. styrke- och teknikträning som bedrivs i stora rörelseutslag, påverkar rörligheten i de rörelseplan de utövas i.

Effekterna av rörlighets- och smidighetsträning anses inte klarlagda. Dessa träningsformer kan bidra till att den funktionella rörelseförmågan ökar, kan utgöra en del i vissa skadetillstånds rehabiliterande träning samt att prestationsförmågan i en del fall kan påverkas.

 

Koordinationsträning syftar till att öka den motoriska förmågan, som styrs av de neuromuskulära funktionerna (samspelet mellan nerver och muskler). Dessa tränas genom bl.a. teknikträning och rörelseskolning, men även styrke- och rörlighetsträning kan sägas förbättra koordinationen eftersom man då lär in t.ex. lyftteknik och skapar möjligheter till stora, funktionella rörelseutslag. Effekterna av koordinationsträning är bl.a. ökad motorisk kontroll, mer ändamålsenlig arbetsteknik, ökad kroppsuppfattning och bättre rörelseekonomi.

 

Mental träning syftar i idrottssammanhang till att med beteendevetenskapliga metoder höja den fysiska prestationsförmågan. Det anses klarlagt att psykologiska processer påverkar den enskildes fysiska förmåga. I idrottsträning används bl.a. målbildstänkande, koncentrationsövningar samt träning av stress- och nervositetshantering. En annan metod är att upprepat tänka igenom ett motoriskt moment och därigenom öka förmågan i en aktuell rörelse. Förutom att mental träning kan höja den fysiska kapaciteten, upplever många motionärer mentala effekter av fysisk träning, t.ex. en mer positiv självbild, bättre förmåga till avspänning och ökad koncentrationsförmåga.

 

I princip är träning specifik: man utvecklar det man tränar. Det fysiologiska relativa svaret på träning är procentuellt lika hos män och kvinnor oberoende av ålder (efter puberteten). Det föreligger dock skillnader i den totala kapaciteten såväl inom som mellan könen. Generellt är effekterna av fysisk träning kortvariga och måste bibehållas eller utvecklas med kontinuerlig träning. Det föreligger således behov av träning för alla åldersgrupper.

Författare ovan: Stefan Emanuelsson

Litteraturanvisning

  1. Forsberg & B. Saltin (utgivare), Styrketräning( 1985);

P.-O. Åstrand & K. Rodahl, Textbook of Work Physiology ( 3:e upplagan 1986).

Källangivelse

Nationalencyklopedin, träning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/träning (hämtad 2016-11-01)

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet, Quick fix - lektionsplaneringar | Lämna en kommentar