Bedömning stöd för idrott och hälsa

Denna del har alltid varit en utmaning för de flesta kan jag tänka mig. Alla har vi olika förutsättningar och kommer från olika idrottsbakgrunder. En som spelat handboll och fotboll många år kommer troligtvis kunna se lättare, men säkert även vara mer kritisk i sin bedömning. Med den meningen ovan, så behöver det inte alls betyda så, men en dansare har ett helt annat öga för rörelser än vad jag har.

Bedömning av goda rörelse egenskaper i gymnasieidrott och hälsoutbildning är en utmaning eftersom det finns många olika faktorer som påverkar rörelseförmågan och olika sätt att bedöma den. I det svenska exemplet finns det dock några specifika utmaningar som kan påverka bedömningen av goda rörelse egenskaper.

En av de största utmaningarna är bristen på standardiserade tester för att bedöma rörelseförmåga. Detta gör det svårt att jämföra resultat mellan olika skolor eller lärare, och det kan leda till ojämlikhet i bedömningarna. Dessutom kan lärare ha olika uppfattningar om vad som utgör en “god” rörelseförmåga, vilket kan påverka bedömningen. (Olika artiklar)

En annan utmaning är att eleverna kan ha olika utgångspunkter när det gäller rörelseförmåga. Vissa elever kan ha tränat och utvecklat sin rörelseförmåga sedan tidig ålder, medan andra kanske inte har haft samma möjligheter eller intresse. Detta kan påverka bedömningen eftersom det kan vara svårt att bedöma vad som är en realistisk förväntan för varje individ.

Ytterligare utmaningar kan vara bristen på utbildning för lärare när det gäller bedömning av rörelseförmåga. Tror inte det indirekt, mer att det handlar om vårt bagage från idrottsföreningarnas liv som vi har olika. Många lärare har inte tillräcklig kunskap om biomekanik och andra faktorer som påverkar rörelseförmågan, vilket kan göra det svårt att bedöma på ett korrekt sätt. Detta kan leda till felaktiga bedömningar och missade möjligheter att hjälpa eleverna att förbättra sin rörelseförmåga.

För att navigera dessa utmaningar är det viktigt att lärare och skolor fokuserar på att utveckla standardiserade tester och bedömningskriterier för rörelseförmåga, samt att ge lärare tillräcklig utbildning och träning för att bedöma rörelseförmåga på ett korrekt sätt. Dessutom är det viktigt att skapa en kultur där rörelse och fysisk aktivitet uppmuntras och prioriteras, både i skolan och utanför den, för att hjälpa eleverna att utveckla och förbättra sin rörelseförmåga.

Bedömning stöd

 
 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Min upplevelse-covid-19

Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på alla aspekter av samhället, inklusive utbildning. Stängningen av skolor och övergången till distansutbildning har stört livet för både elever, föräldrar och lärare. Det vi kunde se i Sverige, men troligtvis i alla länder skulle jag gissa att låginkomstfamiljer i samhällen som drabbats oproportionerligt mycket av störningarna i deras utbildning. På vår skola fick vi höra (gymnasieskola) av våra mentorer, rektorer samt EHT team att väldigt många elever inte fick mat, de var 7-8 personer som bodde i en 2:a alt 3:a som hade det stora utmaningen. (Tur att många skolor ger ut en lånedator till eleverna).

Även om stängningen av skolor var en nödvändig åtgärd för att förhindra spridningen av viruset, hade det också den oavsiktliga konsekvensen att den uppmärksammade befintliga ojämlikheter i utbildningssystemet. Detta var särskilt tydligt på det sätt som elever från låginkomstfamiljer och marginaliserade samhällen påverkades oproportionerligt mycket av störningarna i deras utbildning. Stängningen av skolor och övergången till distansundervisning hade en betydande inverkan på elevernas akademiska prestationer och välbefinnande.  Många av dessa elever saknade tillgång till den teknik och de resurser som behövdes för att delta i distansutbildning och var därför i underläge jämfört med sina kamrater. Stängningen av skolor störde dessutom tillhandahållandet av väsentliga tjänster, såsom skolmåltider och stöd till elever med särskilda behov, vilket ytterligare förvärrade befintliga ojämlikheter. Något jag har märkt, är att det finns mindre förståelse för betygskriterier. Vid genomgångar, vilket jag alltid gör vid nya områden, en gång i början, en gång i mitten samt en gång i slutet på ett nytt arbetsområde. Då förstår majoriteten fortfarande inte vad som skall kunna teoretiskt eller praktiskt. (Givetvis blir det flera påminnelser på lektionstiden, där jag tar upp kort, varför vi gör det vi gör utifrån våra betygskriterier. 

Även i den Norska skolstyrelsens slutrapport om Covid-19:s inverkan på utbildningen systemet ger värdefulla insikter om de utmaningar som studenter och lärare ställs inför under pandemin. ( Som i Sverige)Dessa studenter var mer benägna att uppleva akademiska motgångar och oengagerad från sina studier, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för deras framtidsutsikter.

Rapporten rekommenderar riktade insatser för att ta itu med Covid-19:s inverkan på jämlikhet i utbildningssystemet. Dessa insatser inkluderar ökade anslag till skolor i eftersatta områden, förbättrat stöd till elever med särskilda behov och riktade åtgärder för att komma till rätta med den digitala klyftan. Rapporten lyfter också fram behovet av större samarbete mellan skolor, föräldrar och det bredare samhället för att stödja elever under pandemin och därefter.

Sen finns det givetvis mycket mer att ta upp kring dessa 2 år och antar med säkerhet att det kommer fler rapporter som belyser det som “redan var ett problem” i skolan. 

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022-12-16-pandemin-har-forstarkt-befintliga-utmaningar-i-skolvasendet

 

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Bedömning inom skolväsendet

I dagens utbildnings landskap har summativ bedömning blivit allt viktigare för att mäta elevernas lärande och framsteg. Summativ bedömning används för att utvärdera elevernas prestationer i slutet av en kurs eller ett program, och den används ofta för att avgöra om en elev har uppnått sina lärande mål och uppnått den förväntade nivån av behärskning eller inte.

Summativ bedömning är ett värdefullt verktyg för lärare för att mäta elevernas framsteg och bedöma deras framgång. Den kan ge viktig återkoppling om läroplanens och undervisningens effektivitet. Den kan också hjälpa till att identifiera brister i förståelsen, peka ut områden med svagheter och informera om framtida undervisning.

De vanligaste formerna av summativ bedömning är standardiserade prov, portföljer och slutprov. Standardiserade prov är en populär form av bedömning eftersom de är relativt snabba och enkla att administrera och resultaten kan jämföras mellan en stor grupp elever. Portföljer är en annan form av summativ bedömning, eftersom de ger en övergripande bild av en elevs arbete under en viss tidsperiod. Slutligen är slutprov en effektiv form av bedömning, eftersom de gör det möjligt för läraren att mäta elevernas kunskaper om materialet i en enda bedömning.

Förutom dessa traditionella bedövningsformer finns det också mer kreativa och innovativa sätt att bedöma elevernas lärande. Lärare kan till exempel använda problemlösnings aktiviteter, simuleringar och öppna frågor för att mäta elevernas förståelse. Denna typ av bedömning blir alltmer populär eftersom den gör det möjligt för lärare att bedöma elevernas framsteg på ett mer meningsfullt sätt och den uppmuntrar också till kritiskt tänkande och till att tänka på högre nivå.

Oavsett vilka bedömnings former som används är det viktigt att komma ihåg att summativ bedömning alltid bör användas tillsammans med formativ bedömning. Den formativa bedömningen används för att mäta elevernas framsteg under hela inlärningsprocessen, och den ger feedback som kan användas för att informera undervisningen och hjälpa eleverna att göra framsteg. När de används tillsammans kan formativ och summativ bedömning ge en övergripande bild av elevernas lärande och utveckling.

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Det dagliga arbetet, Okategoriserade | Lämna en kommentar