Idrott och hälsa 2 – hur gör ni?

Jag har haft förmånen att få ha kursen idrott och hälsa 2 några år nu. Personligen anser jag att kursen i sig är ganska trist förutom ETT centralt innehåll som jag försöker göra så mycket som möjligt, vilket är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.

Det som då står ovan kommer dela på oss kollegor inom de som har kursen. Hur skall jag koka soppa på spik? Medens andra känner något helt annat och har möjligheten att få utföra en bra kurs med upplevelsebaserade aktiviteter. Tyvärr delar många saker våra skolor isär när det kommer till vår kurs idrott och hälsa, även om det är på grundskolan eller på gymnasiet.

Resterande av kursen är SÅ trist, tänker jag vill ändå lyfta DEN problematik jag känner med att IDH1 och IDH2 är ganska identiska. Sen kommer givetvis någon säga, att tanken är att det skall vara en fördjupning sig från 1 till 2. Ja det har jag förstått, vi kan givetvis börja prata om sagitalplan, adduktion, abbduktion, ursprung fäste för pectoralis major minor samt funktion för att göra ngt annat mer djupt och utvecklande. Prata om dorsalflexion och plantar flexion. För när det kommer till det andra så har jag redan gått igenom det i idh 1 då ALLA våra nästan 300 ettor läser kursen och sedan ca 20 som väljer idh 2. Sakerna är inte helt identiska, men det knyter samman varandra enligt min tolkning. 

Idrott och hälsa 2 Centralt innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.
  • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
  • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
  • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
  • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
  • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
  • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
  • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

 

Idrott och hälsa 1 Centralt innehåll:

  • Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
  • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
  • Rörelse till musik samt dans.
  • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
  • Metoder och redskap för friluftsliv.
  • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
  • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
  • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
  • Spänningsreglering och mental träning.
  • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Går vi vidare med hur kunskapskraven ser ut, så är det så här: 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 2

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa.

Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 1

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

 

 

 

Sen finns det vissa saker som ni kan se ovan att IDH1 har lite fler saker som skall mätas under kursen. Ja, dags att tänka om lite till nästa termin göra den mer utvecklande för eleven men även för mig lärare så jag är på tårna. 🙂 

 

Jag har haft förmånen att få ha kursen idrott och hälsa 2 några år nu. Personligen anser jag att kursen i sig är ganska trist förutom ETT centralt innehåll som jag försöker göra så mycket som möjligt, vilket är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.

Det som då står ovan kommer dela på oss kollegor inom de som har kursen. Hur skall jag koka soppa på spik? Medens andra känner något helt annat och har möjligheten att få utföra en bra kurs med upplevelsebaserade aktiviteter. Tyvärr delar många saker våra skolor isär när det kommer till vår kurs idrott och hälsa, även om det är på grundskolan eller på gymnasiet.

Resterande av kursen är SÅ trist, tänker jag vill ändå lyfta DEN problematik jag känner med att IDH1 och IDH2 är ganska identiska. Sen kommer givetvis någon säga, att tanken är att det skall vara en fördjupning sig från 1 till 2. Ja det har jag förstått, vi kan givetvis börja prata om sagitalplan, adduktion, abbduktion, ursprung fäste för pectoralis major minor samt funktion för att göra ngt annat mer djupt och utvecklande. Prata om dorsalflexion och plantar flexion. För när det kommer till det andra så har jag redan gått igenom det i idh 1 då ALLA våra nästan 300 ettor läser kursen och sedan ca 20 som väljer idh 2. Sakerna är inte helt identiska, men det knyter samman varandra enligt min tolkning. 

Idrott och hälsa 2 Centralt innehåll:

  • Upplevelsebaserad rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning.
  • Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
  • Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
  • Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
  • Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
  • Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
  • Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
  • Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

 

Idrott och hälsa 1 Centralt innehåll:

  • Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.
  • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.
  • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.
  • Rörelse till musik samt dans.
  • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
  • Metoder och redskap för friluftsliv.
  • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.
  • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
  • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
  • Spänningsreglering och mental träning.
  • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Går vi vidare med hur kunskapskraven ser ut, så är det så här: 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 2

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven översiktligt beskriva aktiviteternas fysiologiska och psykologiska betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av ett hälsofrämjande arbetssätt. På denna grund kan eleven bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga, med viss säkerhet välja och planera områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teori. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet samt kan översiktligt beskriva riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra friluftsliv, motion och idrott. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva sociala faktorers betydelse för fysiska aktiviteter, livsstil och hälsa.

Eleven kan översiktligt beskriva kroppsideals påverkan på människors hälsa. Dessutom kan eleven översiktligt beskriva hur miljöer kan anpassas till människors förutsättningar.

 

Kunskapskrav Idrott och hälsa 1

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

 

 

 

Sen finns det vissa saker som ni kan se ovan att IDH1 har lite fler saker som skall mätas under kursen. Ja, dags att tänka om lite till nästa termin göra den mer utvecklande för eleven men även för mig lärare så jag är på tårna. 🙂 

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet | Lämna en kommentar

Skolan är igång!

Det har planerast för fullt i vårt avlånga land dagarna innan eleverna kommer till skolan samt under dessa två veckor eleverna gått i skolan. Många planerar upp hela terminer nu innan vilket jag själv inte gör, utan kom till insikt för ganska längesedan att det är svårt att hålla den planeringen som skapas efter en semester.

Mina argument är att, framförallt på gymnasiet, när det kommer 250 nya ettor, att alla inte har samma kunskap från grundskolan. Några kan inte stretcha/töja, andra vet inte vad arbetspuls är eller fördelar med att ha en låg vilopuls ur ett hälsoperspektiv. För att kunna veta att alla elever får de kunskapsgrunderna de behöver för att kunna uppnå kunskapskraven för E. Det innebär i vissa klasser att jag får förlänga visa kunskapsområden.

På den skola jag arbetar så har vi otroligt många som spelar och sitter ner otroligt många timmar varje dag framför dator el motsvarande. Vissa elever visar på sina skärmar, på deras spel forum, när jag frågar, att de har uppemot tusen timmar spel på ett läsår. Då är det bara dataspel. (Inget vetenskapligt, utan mer en observation).

Kommer denna termin be dem föra en dagbok hur mycket de sitter framför datorn/tv-spelen. Sjukdomar kan förebyggas med bättre levnadsvanor. Vi har inte bara en typ av faktor som påverkar vår folkhälsa, utan det är fler parametrar som bidrar till det. O sitta still allt för många timmar per dag, ja är  mindre bra.

Enligt BUP´s hemsidan kommer många familjer till dem och har en konflikt att det spelas för mycket hemma. Utifrån diverse sidor på nätet, som inte är vetenskapliga läggs det i snitt 4-5 timmar om dagen framför en dator. Det bör också inkludera tiden i skolan tänker jag.

Fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till förtida död och den bidrar med 2,1 procent av sjukdomsbördan i världen och med 5,5 procent i Europa. Fysisk aktivitet är därmed en av de absolut viktigaste faktorerna att påverka för att förhindra sjukdom och död. Det finns mer än 30 sjukdomstillstånd, för vilka det finns tillräckliga vetenskapliga underlag, som visar att fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla sjukdom. För mer detaljer om respektive sjukdomstillstånd hänvisas till boken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS).

I “Folkhälsopolitisk rapport 2010” beräknades de samhällsekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet och högt BMI till 25 miljarder kronor varje år. Beräkningarna visar att sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år medan sjukdomar relaterade till högt BMI (högre än 25) kostar samhället 18 miljarder kronor årligen.

Detta ovan för mig till tankarna vad gäller “pulsträning” som sprider sig som en löpeld över landet. Vilket jag är glad över, bra att det införs mer och mer. Om jag får ha min svarta hatt på så förstår jag inte varför inte alla skolor gör det, samt att alla som startar detta projekt alltid har en testklass eller två under en termin för att sedan utvärdera. Förstår att det har med ekonomi och andra resurser att göra. Men vi vet idag från forskning och flertalet skolor samt rapporter att det fungerar! Mera kondition i skolorna, inför pulsträning i hela Sverige. Är ingen ekonom, men antar att på sikt skulle det inte kosta 25 miljarder/år för att bedriva det.

Enligt SCB:s statistik var kommunernas kostnader för skolan och annan pedagogisk verksamhet sammanlagt nästan 242 miljarder år 2015.

Av denna totalsumma avser grundskolan cirka 97 miljarder, förskolan 68 miljarder och gymnasieskolan 37 miljarder.
Förskoleklassen för sexåringar kostade cirka 6 miljarder, fritidshem 16 miljarder och Komvux 4 miljarder.
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/vagledningsvarpavanligafragor/samycketkostarskolan.2785.html

Utifrån kondition och hälsa så skulle även friluftsliv implementeras mer enligt min mening. Kommer skriva lite mer om det i ett annat inlägg.

 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus

Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet | Lämna en kommentar

Samling för daglig rörelse – regeringskansliet

Samling för daglig rörelse

Utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson samt folkhälso- och idrottsminister Annika Strandhäll presenterade idag Samling för daglig rörelse, insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag.

Det råder fullständig samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå vet vi att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. För att komma till rätta med det här samhällsproblemet krävs en bred kraftsamling från flera aktörer.

Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen är några av de aktörer som bidragit med kunskap och erfarenhet som har lett fram till att regeringen idag kan presentera initiativet Samling för daglig rörelse.

1. Det finns flera exempel på medvetet arbete ute på skolor för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, pulshöjande aktiviteter. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan göra så att detta går från enskilda projekt, till att målet nås om att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.

2. Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan fr.o.m. 2019. En analys ska göras i vilka årskurser en utökning ger störst effekt och hur det bäst samverkar med punkt 1. Om timmarna skulle koncentreras till exempelvis högstadiet skulle det innebära ungefär 1 extra idrottslektion per vecka.

3. Inom initiativet samlas ett “rörelsenätverk” bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen för att skapa en kontinuerlig dialog om bl.a. kompetensutveckling och fler behöriga lärare i idrott och hälsa.

4. Riksidrottsförbundet gör inom ramen för den nya rörelsesatsningen en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen. Satsningen görs i anslutning till skoldagen och leds på regional nivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och andra huvudmän.

5. Friluftsrörelsen spelar en viktig roll för att skapa intresse och möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig i naturen. Regeringen ser hur Svenskt Friluftslivs verksamhet gentemot skolelever som möjliggjorts av anslagsökning i budgetpropositionen för 2016 stärker skolors förutsättningar för daglig rörelse. Vi kommer att i rörelsenätverket föra dialog för att se hur goda exempel kan spridas ytterligare.

6. Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet samverkar för ungas hälsa i syfte att ta ett helhetsgrepp på regeringens olika insatser för barns och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Tillsammans med en rad redan beslutade och pågående insatser på området syftar de idag presenterade insatserna till att stärka möjligheterna till daglig rörelse för barn och unga.

– Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet. För att nå det målet måste vi jobba mer i skolan, med idrottsrörelsen och friluftslivet. Dagens samling innehåller bland annat fler timmar idrott och hälsa och möjlighet att skärpa läroplanens krav på daglig fysisk aktivitet. Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande, säger utbildningsminister Gustav Fridolin

– Vi vill göra det här för att forskningen visar att eleverna mår bättre och att deras skolresultat förbättras när de är mer fysiskt aktiva under skoldagen. Det är också någonting som idrottsrörelsen och föreningslivet efterfrågat under en längre tid, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning.

– Jag är glad över att idag, tillsammans med Riksidrottsförbundet, presenterar en viktig satsning för ökad rörelse. Vi vet att barn och unga rör sig för lite. Vi vet också att skolan är en nyckelfaktor för att få barn att röra sig mer, och förutom 100 fler timmar idrott och hälsa så ser vi behov av att öka den fysiska aktiviteten även under övriga skoldagen, säger Annika Strandhäll, folkhälso- och idrottsminister.

Kontakt

Emma Stark
Pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-551 16 05
e-post till Emma Stark
Jens Petersen
Pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-2936935
e-post till Jens Petersen
Karin Boman Röding
Pressekreterare för folkhälsa, sjukvård och idrott hos Annika Strandhäll
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-1166562
e-post till Karin Boman Röding

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus

Publicerat i Allmänt, Det dagliga arbetet | Lämna en kommentar