Vad är Elevautonomi enligt AI!!

Elevautonomi, även känt som “self-directed learning” eller “learner autonomy”, är ett begrepp inom pedagogiken som betonar elevers självständighet och ansvar i deras egen inlärningsprocess12.

Det innebär att eleverna har friheten att styra sin egen inlärning, inklusive att välja vad de vill lära sig, hur de vill lära sig det, och i vilken takt. Detta kan innefatta att sätta egna mål, planera sin egen studietid, välja sina egna resurser, och utvärdera sitt eget framsteg.

Elevautonomi ses som en viktig del av modern pedagogik eftersom det uppmuntrar eleverna att bli mer engagerade och motiverade i sin egen inlärning. Det hjälper dem också att utveckla viktiga färdigheter som självständighet, kritiskt tänkande, och problemlösning.

Det är viktigt att notera att elevautonomi inte innebär att läraren inte har någon roll. Tvärtom, lärarens roll blir att guida och stödja eleverna i deras självstyrda inlärningsresa, tillhandahålla resurser och feedback, och hjälpa dem att utveckla de färdigheter de behöver för att bli effektiva självstyrda elever12.

Självständigt lärande och elevautonomi är två begrepp som ofta används inom pedagogiken, men de har något olika betydelser.

Självständigt lärande innebär att eleverna tar ansvar för sin egen inlärning. De arbetar med uppgifter på egen hand och i egen takt1. Detta kräver elevernas självständighet, självreglering och motivation1. För att lyckas med självständigt lärande behöver eleverna lärarnas vägledning och stöd i hur man lär sig och arbetar självständigt1.

Å andra sidan, elevautonomi är ett bredare begrepp som innefattar självständigt lärande men går ett steg längre. Det innebär inte bara att eleverna tar ansvar för sin egen inlärning, utan också att de är direkt engagerade i att fatta beslut om innehållet i kursplanen och om hur det ska läras ut2. Elevautonomi innebär att eleverna har förmågan att planera sina egna inlärningsaktiviteter, göra uppföljningar under arbetets gång och utvärdera sina resultat2.

Sammanfattningsvis, både självständigt lärande och elevautonomi handlar om att ge eleverna ansvar och kontroll över sin egen inlärning, men elevautonomi innebär en större grad av delaktighet och beslutsfattande från elevernas sida.

 
 

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Fystester, varför?-räkna ut puls (idrott och hälsa)

Fysiologiska Tester och Träningsoptimering: En Djupdykning?!

I idrott och hälsa är fysiologiska tester värdefulla verktyg för att förstå kroppens reaktioner på träning och optimera prestation. Låt oss utforska vad dessa tester är, deras fördelar och hur de kopplas till kunskapskrav och betygskriterier för idrott och hälsa 1.

Vad är Fysiologiska Tester?

Fysiologiska tester ger insikt i hur kroppen fungerar under fysisk aktivitet. De mäter parametrar som syreupptag (Vo2max), tröskelvärden, maxpuls och vilometabolism (RMR). Här är några vanliga tester:

  1. Vo2max-test: Mäter maximalt syreupptag per minut och ger en indikation på aerob fitness.
  2. Tröskeltester: Används för att bestämma intensitetszoner och utvärdera kardiovaskulär hälsa.
  3. Maxpulstester: Bestämmer den högsta pulsen du kan uppnå.
  4. Vilometabolism (RMR): Beräknar energibehovet för grundläggande kroppsfunktioner.

Varför är Fysiologiska Tester Bra?

  1. Individanpassad Träning: Genom att analysera testresultat kan träningsprogram anpassas individuellt. Detta är viktigt eftersom människor reagerar olika på olika träningsmetoder.
  2. Effektivitet: Mätningar ger exakta data istället för att gissa. Detta hjälper till att optimera träningen och undvika platåer.
  3. Hälsoundersökningar: Tester ger insikt i kroppens hälsa och kan identifiera eventuella riskfaktorer.

Fysiologiska tester hjälper elever att förstå sin kropp och optimera träningen. Oavsett om du är en professionell idrottare eller tränar för din egen skull, kan dessa tester vara ovärderliga för att nå din fulla potential 12.

Sammanfattning

Fysiologiska tester ger oss insikt i kroppens funktion och hjälper oss att skräddarsy träningen. Genom att använda testresultat kan vi optimera prestationen och främja hälsa. Så låt oss ta steget mot bättre träning och hälsa genom att förstå våra kroppar på djupet! 🏋️‍♀️🔬

Källor:

  1. Kraftsportkliniken – Hur fysiologiska tester kan hjälpa dig att optimera träning
  2. Riksidrottsförbundet – Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa
  3. Betygskriterier – Idrott och hälsa 1

Från tyngre.se

Tyngre Kosttillskott | Snabb Leverans, Hemleverans & Fria Byten | TyngreVälkommen till Tyngre! Här kan du handla Tyngre kosttillskott, kläder och tillbehör av högsta kvalitet: Alltid bra priser och snabb leverans.www.tyngre.se

Kombination av metoder Det utvecklas hela tiden nya instrument för att bedöma fysisk aktivitet (29). De modernaste, som också är mer avancerade och dyrare än de ovan nämnda, kombinerar flera metoder och tekniker. Nedan ges exempel på några vanliga mätare som kombinerar tekniker. 

• Sensewear armband bärs på överarmen och är ett instrument som kombinerar treaxlad accelerometri med kroppstemperatur, värmeavgivning och konduktivitet. Den ger mått på total energiförbrukning och tid i olika intensiteter och programvaran är relativt enkel att hantera. Sensewear har i Sverige använts för att objektivt bedöma fysisk aktivitet på olika patientgrupper såsom personer med KOL (30). 

• ActiReg är ett instrument som kombinerar kroppsposition och rörelse enskilt eller i kombination med hjärtfrekvens. ActiReg klassificerar aktivitetens energiförbrukning i kategorierna lätt, måttligt respektive mycket ansträngande.

• ActiHeart är ett annat instrument som kombinerar accelerometri och hjärtfrekvens. I denna metod väger accelerometrin tyngst vid de låga intensiteterna, medan hjärtfrekvensen väger tyngre vid de höga intensiteterna. På detta sätt viktas mätningarna så att beräkningen av den utförda fysiska aktiviteten blir mer rättvisande. 

• Nya produkter kombinerar accelerometri och GPS-data (Global Positioning System) för att även väga in sträcka och hastighet i beräkningarna. Bedömning av inaktivitet/stillasittande beteende En person som följer de hälsofrämjande rekommendationerna om fysisk aktivitet, alternativt rekommendationerna för kondition och styrka, kan under en betydande del av dygnet vara i inaktivitet eller så kallat stillasittande. Det vill säga, det är möjligt att samtidigt både vara högaktiv och stillasittande (31). Otillräcklig fysisk aktivitet (definierat som att inte uppfylla rekommendationen) och inaktivitet/stillasittande kan därmed betraktas som två riskfaktorer, vilka både behöver studeras oberoende av varandra och gärna tillsammans med tid på låg intensitet, så att hela spannet från inaktivitet till hög intensitet inkluderas. För att bestämma graden av inaktivitet har flera olika typer av frågor använts, till exempel om den tid som barn och ungdomar spenderar framför tv eller dator. Dessa frågor blir missvisande om inte också den totala aktiviteten beaktas. Av de objektiva instrumenten kan accelerometrar och hjärtfrekvensregistrering ge en bild av all så kallad stillasittande tid såväl som den aktiva tiden (figur 3). Stegräknare däremot kan inte säga något om tid i stillasittande. Frågeformulär likt IPAQ och GPAQ kan också ge en bild av detta beteende på gruppnivå. På nationell nivå och i forskning har en fråga som avser täcka både stillasittande fritid och aktiv fritid använts (Folkhälsoenkäten). Den används ofta som en indikator vid kartläggning på nationell och lokal nivå och har visat starka samband med sjuklighet och olika markörer för hälsa (32). Dock finns problem med detta synsätt, då en person kan ha mycket tid i stillasittande (hög grad av inaktivitet) och mycket tid i måttlig och hög intensitet (hög grad av träning) samtidigt.

från:  tyngre.se

Arbetspuls är den puls du har när du utför ett visst arbete eller träningspass. När du förbättrar din kondition, kommer ditt hjärta att bli starkare och mer effektivt, vilket innebär att det kan pumpa ut mer blod per slag. Detta innebär att du kan utföra samma arbete med en lägre puls, vilket ger en lägre ansträngningskänsla1.

När du tränar för att förbättra din kondition, kommer både din vilopuls och din arbetspuls att sjunka vid samma typ av arbete1. Detta är ett tecken på att din kondition förbättras.

För att uppnå en förbättring i kondition, eller ökad syreupptagningsförmåga, är det viktigaste att träna regelbundet i rätt puls- och intensitetszon och att variera träningsmetoderna1Det är också viktigt att ha en bra balans mellan träning och återhämtning2.

Högintensiv träning har visat sig vara effektiv och ge en snabb träningseffekt, men för en långsiktig och maximal utveckling av uthållighetskapaciteten krävs ett samspel mellan låg-, medel- och högintensiv träning2Olika träningsmetoder/intensiteter ger olika effekt och påverkar olika kroppsliga nivåer; centralt (hjärta, lungor), intermediärt (blodvolym, hemoglobin) och perifert (mitokondrier, kapillärer, enzymer och kontraktilitet)2.

Hur du kan räkna ut din arbetspuls: 

Ja, det finns en metod för att räkna ut din arbetspuls baserat på din vilopuls och maxpuls. Här är ett exempel på hur du kan räkna ut din arbetspuls1:

  1. Maxpuls minus vilopuls: Om din maxpuls är 180 slag per minut och din vilopuls är 46 slag per minut, blir skillnaden 134 (180 – 46 = 134).
  2. Multiplicera med % av maxpuls: Om du vill träna på en intensitet som motsvarar 70% av maxpulsen, multiplicera skillnaden med 0,7 (134 x 0,7 = 94).
  3. Lägg till vilopuls: Lägg till din vilopuls till resultatet från steg 2 (94 + 46 = 140).

Så i detta exempel skulle din arbetspuls vara 140 slag per minut vid 70% av maxpulsen.

Kom ihåg att regelbunden konditionsträning gör ditt hjärta starkare så att det slår hårdare även i vila, vilket leder till att din vilopuls sjunker i motsvarande grad1När din kropp belastas av andra faktorer än fysisk aktivitet, till exempel stress eller en infektion, stiger din vilopuls1Genom att regelbundet mäta vilopulsen kan du alltså följa upp såväl hjärtats kapacitet och träningseffekt som kroppens allmänna status1.

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Olika fysiologiska samt teoretiska tester du kan göra med eleverna.

1. Mät din vilopuls

Det allra enklaste sättet för att få en indikation på hur bra kondition man har är att mäta sin vilopuls. En lägre vilopuls betyder generellt ett bra flås medan högre pekar på lite sämre form.

Gör så här:

  • Ta gärna pulsen direkt på morgonen, när du fortfarande är i sängen, innan dagen börjar.
  • Mät antingen på handleden eller på halsen i höjd med adamsäpplet och fem centimeter åt sidan. Använd pekfinger och långfinger.
  • Använd ett tidtagarur och mät pulsen i 15 sekunder. Multiplicera pulsantalet med fyra för att få fram en minut. Exempel: 16 pulsslag på 15 sekunder, 16 x 4 = 64 pulsslag per minut.
  • Har man en normal kondition bör vilopulsen ligga på omkring 60 (genomsnittet i sverige är ca 70-75). Ska det kallas att man har en bra kondition så bör ens vilopuls ligga på runt 50 (tävlingsidrottare, tex löpare, orienterare, längskiddåkare, kan ha en vilopuls på 30-40.
Vilopuls för kvinnor
Ålder Atleter Mycket bra Bra Över medel Hyffsat Under medel Dåligt
18-25 54-60 61-65 66-69 70-73 74-78 79-84 85+
26-35 54-59 60-64 65-68 69-72 73-76 77-82 83+
36-45 54-59 60-64 65-69 70-73 74-78 79-84 85+
46-55 54-60 61-65 66-69 70-73 74-77 78-83 84+
56-65 54-59 60-64 65-68 69-73 74-77 78-83 84+
65+ 54-59 60-64 65-68 69-72 73-76 77-84 84+
Vilopuls för män
Ålder Atleter Mycket bra Bra Över medel Hyffsat Under medel Dåligt
18-25 49-55 56-61 62-65 66-69 70-73 74-81 82+
26-35 49-54 55-61 62-65 66-70 71-74 75-81 82+
36-45 50-56 57-62 63-66 67-70 71-75 76-82 83+
46-55 50-57 58-63 64-67 68-71 72-76 77-83 84+
56-65 51-56 57-61 62-67 68-71 72-75 76-81 82+
65+ 50-55 56-61 62-65 66-69 70-73 74-79 80+

Gå en snabb promenad

Gör så här:

  • Ta på sköna skor och kläder.
  • Välj en slinga som är ganska flack.
  • Använd en app eller telefonen för att se hur långt du kommer.
  • Gå så snabbt du kan i 30 minuter.
  • Kolla i appen hur långt du kom på dina 30 minuter.

Resultat: Om du har en bra kondition ska du komma minst 2,5 kilometer på 30 minuter.

Resultat under 2,5 km: Nu vet du hur det ligger till och kan jobba för att förbättra det. Vinsten med att få upp konditionen är enormt stor. Allt från en piggare vardag med mindre stress och bättre sömn till mer kreativitet och motivation. Gå gärna minst tre snabba halvtimmar per vecka och gör en ny mätning var 14:e dag, så kommer förbättringen att märkas snabbt.

Resultat över 2,5 km: Bra kondition, grattis! Den vill du behålla, kanske till och med förbättra. Nästa utmaning blir att prova hur långt du kommer på en timme. Det går nästan att gissa sig till svaret – på 60 minuter bör du komma 5 km. Gör du inte det? Gå tre promenader på 60 minuter per vecka och testa dig var 14:e dag.

Testa din balans

Testet går ut på att mäta hur länge du kan stå på ett ben med slutna ögon och händerna i midjan.
Använd ett tidtagarur i mobilen eller ta hjälp av en vän. Så snart du förlorar balansen och börjar vingla, hoppa eller sätta ned foten så stoppas tiden. Testa tre gånger per ben och räkna ut genomsnittstiden.

Gör så här:

  • Starta klockan
  • Händerna i midjan
  • Stå på ett ben
  • Slut ögonen
  • Stoppa tiden när balansen förloras och upprepa tre gånger per ben

Så här länge bör du klara att balansera:

  • 40 år och uppåt: 13 sekunder
  • 50 år och uppåt: 8 sekunder eller mer
  • 60 år och uppåt: 4 sekunder

Källa: Wellobe.se

Räkna ut ditt konditionstal med Andersen-testet

  • Mät upp en bana på 20 meter.

  • Spring fram och tillbaka på banan så snabbt du kan. Du ska röra marken med handen i varje ända av banan.

  • Spring 20 rundor à 15 sekunder med 15 sekunders paus emellan.

  • Din medhjälpare tar tid på dina löprundor och skriver ner hur långt du hinner varje gång.

  • Räkna till sist ut hur långt du har sprungit totalt sett, och sätt in det i beräknaren här nedan.

  • I tabellen nedan kan du se hur god din form beräknas vara.

Räkna ut ditt konditonstal (Iform tidiningen)

Step-test

Step-test passar bra att göra om man om man är nybörjare eller kanske inte vill ta ut sig totalt. Man behöver en step-bräda eller motsvarande (ca 30 cm hög), metronom och tidtagarur. Det är enklare (men inte nödvändigt) om man tar hjälp av en annan person eller kanske en PT.

Ställ dig vänd mot step-brädan. Starta metronomen (jag brukar använda en app som heter iMetronome, men vilken variant som helst funkar förstås) med en takt på 96 taktslag per minut. Kliv upp på brädan. Starta tidtagaruret. I takt med metronomens slag, kliv upp och ner på brädan i tre minuter. När tre minuter har gått, sätt dig ner på step-brädan och ta pulsen under en minut. Räkna varje pulsslag under en minut (och alltså inte bara i t.ex. 15 sekunder och multiplicera med fyra). Jämför sedan ditt resultat med siffrorna i en tabell som du t.ex. kan hitta via denna länk.

Rodd-test

Detta test är mer ansträngande men ganska enkelt att utföra, bara man har tillgång till en “Concept 2” roddmaskin, vilken är den typ av roddmaskin som finns i de flesta gym inklusive alla Puls & Tränings gym.

Ställ in belastningsspaken på en nivå som passar dig, ju högre siffra desto högre motstånd, men man kommer också längre på varje rodd-tag. Sätt dig i roddmaskinen. Spänn fast fötterna och greppa handtaget. Börja ro. Målet är att ro så långt som möjligt på fyra minuter, både tid och distans kan man se på skärmen. Läs av distansen efter fyra minuter och jämför med tabell som du t.ex. kan hitta här.

Även detta test är lättare att genomföra om man har hjälp av en träningspartner eller en PT. T.ex. så är det tillåtet att under testet justera belastningen (både uppåt och neråt) och det kan man inte göra själv när man startat testet.

Cooper-test

Detta test genomförs bäst utomhus på (helst) en 400-meters löparbana. I likhet med rodd-testet ovan så ska man komma så långt man kan, i detta fall genom att springa så långt man kan på 12 minuter. Läs av distansen efter 12 minuter. Om man vill jämföra sig med andra kan man sedan räkna ut sin maximala syreupptagningsförmåga enligt följande formel:

VO2max = (distans – 504.9)/44.73

V står för Volym, O2 för syre, och siffrorna i formeln är konstanter som är framtagna genom forskning.

Om man vill jämföra sig med andra kan man titta i en tabell även för detta. Dessa hittar man lätt på nätet, t.ex. på Wikipedia här: https://en.wikipedia.org/wiki/Cooper_test

Taget från: www.puls.se

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Publicerat i Det dagliga arbetet, Okategoriserade, Quick fix - lektionsplaneringar | Etiketter , | Lämna en kommentar