Att mäta din vilopuls med fingret och en klocka är ganska enkelt. Här är stegen du kan följa:
Hitta din puls: Du kan känna din puls genom att placera pek- och långfingret på insidan av handleden, på tummens sida. Du kan också känna pulsen på halsen genom att placera två fingrar mellan struphuvudet och nackmusklerna. Jag föredrar denna metod då den är säkrare och det är lättare att hitta pulsen vid halsen.
Räkna pulsslagen: När du har hittat din puls, använd en klocka eller en timer och räkna antalet pulsslag du känner på 60 sekunder. Detta ger dig din puls per minut.
Mät på morgonen: Din vilopuls är lägst på morgonen när du vaknar. För att få en korrekt mätning av din vilopuls, mät den så snart du vaknar upp, innan du stiger upp ur sängen.
Kom ihåg att din vilopuls kan påverkas av faktorer som stress, koffein, alkohol, uttorkning, och mediciner. Om du märker några ovanliga förändringar i din vilopuls, bör du kontakta en läkare.
Observera att denna metod ger en uppskattning och kanske inte är lika exakt som att använda en pulsmätare eller ett EKG. Om du vill ha en mer exakt mätning, överväg att använda en pulsmätare eller söka professionell medicinsk hjälp.
GLÖM INTE ATT MÄTA VILOPULSEN PÅ MORGONEN; ELLER NÄR DU LEGAT HELT STILL CA 15MIN.
Det innebär att eleverna har friheten att styra sin egen inlärning, inklusive att välja vad de vill lära sig, hur de vill lära sig det, och i vilken takt. Detta kan innefatta att sätta egna mål, planera sin egen studietid, välja sina egna resurser, och utvärdera sitt eget framsteg.
Elevautonomi ses som en viktig del av modern pedagogik eftersom det uppmuntrar eleverna att bli mer engagerade och motiverade i sin egen inlärning. Det hjälper dem också att utveckla viktiga färdigheter som självständighet, kritiskt tänkande, och problemlösning.
Sammanfattningsvis, både självständigt lärande och elevautonomi handlar om att ge eleverna ansvar och kontroll över sin egen inlärning, men elevautonomi innebär en större grad av delaktighet och beslutsfattande från elevernas sida.
Lärare kan främja elevautonomi i klassrummet på flera sätt:
Fysiologiska Tester och Träningsoptimering: En Djupdykning?!
I idrott och hälsa är fysiologiska tester värdefulla verktyg för att förstå kroppens reaktioner på träning och optimera prestation. Låt oss utforska vad dessa tester är, deras fördelar och hur de kopplas till kunskapskrav och betygskriterier för idrott och hälsa 1.
Vad är Fysiologiska Tester?
Fysiologiska tester ger insikt i hur kroppen fungerar under fysisk aktivitet. De mäter parametrar som syreupptag (Vo2max), tröskelvärden, maxpuls och vilometabolism (RMR). Här är några vanliga tester:
Vo2max-test: Mäter maximalt syreupptag per minut och ger en indikation på aerob fitness.
Tröskeltester: Används för att bestämma intensitetszoner och utvärdera kardiovaskulär hälsa.
Maxpulstester: Bestämmer den högsta pulsen du kan uppnå.
Vilometabolism (RMR): Beräknar energibehovet för grundläggande kroppsfunktioner.
Varför är Fysiologiska Tester Bra?
Individanpassad Träning: Genom att analysera testresultat kan träningsprogram anpassas individuellt. Detta är viktigt eftersom människor reagerar olika på olika träningsmetoder.
Effektivitet: Mätningar ger exakta data istället för att gissa. Detta hjälper till att optimera träningen och undvika platåer.
Hälsoundersökningar: Tester ger insikt i kroppens hälsa och kan identifiera eventuella riskfaktorer.
Fysiologiska tester ger oss insikt i kroppens funktion och hjälper oss att skräddarsy träningen. Genom att använda testresultat kan vi optimera prestationen och främja hälsa. Så låt oss ta steget mot bättre träning och hälsa genom att förstå våra kroppar på djupet! 🏋️♀️🔬
Kombination av metoder Det utvecklas hela tiden nya instrument för att bedöma fysisk aktivitet (29). De modernaste, som också är mer avancerade och dyrare än de ovan nämnda, kombinerar flera metoder och tekniker. Nedan ges exempel på några vanliga mätare som kombinerar tekniker.
• Sensewear armband bärs på överarmen och är ett instrument som kombinerar treaxlad accelerometri med kroppstemperatur, värmeavgivning och konduktivitet. Den ger mått på total energiförbrukning och tid i olika intensiteter och programvaran är relativt enkel att hantera. Sensewear har i Sverige använts för att objektivt bedöma fysisk aktivitet på olika patientgrupper såsom personer med KOL (30).
• ActiReg är ett instrument som kombinerar kroppsposition och rörelse enskilt eller i kombination med hjärtfrekvens. ActiReg klassificerar aktivitetens energiförbrukning i kategorierna lätt, måttligt respektive mycket ansträngande.
• ActiHeart är ett annat instrument som kombinerar accelerometri och hjärtfrekvens. I denna metod väger accelerometrin tyngst vid de låga intensiteterna, medan hjärtfrekvensen väger tyngre vid de höga intensiteterna. På detta sätt viktas mätningarna så att beräkningen av den utförda fysiska aktiviteten blir mer rättvisande.
• Nya produkter kombinerar accelerometri och GPS-data (Global Positioning System) för att även väga in sträcka och hastighet i beräkningarna. Bedömning av inaktivitet/stillasittande beteende En person som följer de hälsofrämjande rekommendationerna om fysisk aktivitet, alternativt rekommendationerna för kondition och styrka, kan under en betydande del av dygnet vara i inaktivitet eller så kallat stillasittande. Det vill säga, det är möjligt att samtidigt både vara högaktiv och stillasittande (31). Otillräcklig fysisk aktivitet (definierat som att inte uppfylla rekommendationen) och inaktivitet/stillasittande kan därmed betraktas som två riskfaktorer, vilka både behöver studeras oberoende av varandra och gärna tillsammans med tid på låg intensitet, så att hela spannet från inaktivitet till hög intensitet inkluderas. För att bestämma graden av inaktivitet har flera olika typer av frågor använts, till exempel om den tid som barn och ungdomar spenderar framför tv eller dator. Dessa frågor blir missvisande om inte också den totala aktiviteten beaktas. Av de objektiva instrumenten kan accelerometrar och hjärtfrekvensregistrering ge en bild av all så kallad stillasittande tid såväl som den aktiva tiden (figur 3). Stegräknare däremot kan inte säga något om tid i stillasittande. Frågeformulär likt IPAQ och GPAQ kan också ge en bild av detta beteende på gruppnivå. På nationell nivå och i forskning har en fråga som avser täcka både stillasittande fritid och aktiv fritid använts (Folkhälsoenkäten). Den används ofta som en indikator vid kartläggning på nationell och lokal nivå och har visat starka samband med sjuklighet och olika markörer för hälsa (32). Dock finns problem med detta synsätt, då en person kan ha mycket tid i stillasittande (hög grad av inaktivitet) och mycket tid i måttlig och hög intensitet (hög grad av träning) samtidigt.