Bunkefloprojektet

Detta projekt har några år på nacken men är dock väldigt aktuellt för Sverige. Tack vara sådan här forskning kommer rörelse och motorik komma tillbaka i större utsträckning är min förhoppning.

Bunkefloprojektet
Bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Projektet har fått högsta ackreditering politiskt, idrottsligt och forskningsmässigt. Projektet är idag ett välkänt välfärdsprojekt, och har synts i medier över hela landet. Istället för att titta på hur samhället blir allt mer passivt, med ökande antal sjukskrivningar, fler personer som drabbas av våra s.k. välfärdsjukdomar etc., valde ortopeden Per Gärdsell att göra något konkret åt situationen.

Bunkefloprojektet drogs igång på Ängslättskolan i Bunkeflostrand. Den lokala idrottsföreningen hjälpte till att göra det möjligt att ge barnen i åk 1 och 2 en timmes fysisk aktivitet om dagen – varje dag. Alla nya barn som börjar i första klass har fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. Idag har alltså alla barn upp till fjärde klass gympa varje dag.

Hälsofrämjande skolverksamhet

Ängslättskolan arbetar efter WHO:s koncept om “Hälsofrämjande skola”. Det innebär att skolans hela vardag ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, social och psykisk hälsa och lärande. Kort sagt; hälsan är i centrum.

Skolan har under de senaste åren satsat på ett hälsofrämjande arbete med t ex drama, avslappning, massage, elevdemokrati, kostaktiviteter och mobbningsförebyggande arbete. Höstterminen 1999 startade Bunkefloprojektet, vilket innebar att fysisk aktivitet infördes som ett dagligt, obligatoriskt ämne för årskurs 1 och 2. Därmed var Ängslättskolan den första skolan i landet som schemalade en timmes fysisk aktivitet varje dag. Successivt har man utökat den fysiska aktiviteten och från och med höstterminen 2002 har alla barn på skolan, årskurs 1 till 5, en fysisk aktivitet varje dag.

Samarbete ger rörelseglädje

Utökningen av den fysiska aktiviteten genomförs av pedagoger på skolan samt med hjälp av idrottsledare från Bunkeflo IFFriskis & SvettisFriluftsfrämjandetMAI och Malmö Bellevue Tennisklubb.

Aktiviteterna är varierande, där promenader och spontan lek är lika viktigt som andra rörelseaktiviteter. En mycket viktig förutsättning är att barnen är motiverade och får uppleva rörelseglädje. Förhoppningsvis ska aktiviteterna ge starkare benstomme, förbättrad motorik, grundlägga goda vanor och lägga grunden till en hälsosam livsstil. Projektet syftar också till att öka barnens självförtroende, koncentrationsförmåga och sociala förmåga.

Vid skolstarten varje år gör skolans idrottslärare tillsammans med skolsköterska och elevernas lärare motorikobservationer av samtliga elever i årskurs 1. Syftet är att tidigt fånga upp och ge elever med omogen/otränad motorik extra motorisk stimulering. De barn som behöver extra motoriskt stöd får individuellt anpassad motorikträning i mindre grupp en lektion per vecka.

Hälsopromotorn – ny tjänst på skolan

På Ängslättskolan finns en hälsopromotor anställd. Hälsopromotorns roll är att driva och utveckla projektet framåt på skolan med hjälp av personal, elever och föräldrar samt föreningar.

Personalens delaktighet på skolan spelar en viktig roll i projektet. En grupp har bildats på skolan där lärare, fritidpedagoger, idrottslärare, skolsköterska och rektor ingår. Gruppens syfte är att tillsammans med hälsopromotorn utveckla och utvärdera projektet.

Föräldraengagemang

Likaså är föräldrarna viktiga i projektet. En föräldragrupp har bildats på skolan vars uppgift är att stimulera föräldrar och boende i Bunkeflostrand till en fysisk och hälsosam livsstil. Gruppen planerar och anordnar aktiviteter varje termin. Exempel på aktiviteter är Hälsolunken och volleybollträffar.

Forskning

Bunkefloprojektet är ett samverkansprojekt mellan skolan, idrottsrörelsen och forskningen.

Ortopediska kliniken studerar om barnens benmassa påverkas positivt av den fysiska aktiviteten. De följer benmassans utveckling hos de barn som höstterminen- 99 började i årskurs 1 och 2 tills de slutar årskurs 9. Eleverna kommer att mätas varje år. Även de elever som började årskurs 1 höstterminen- 00 ingår i denna studie.

I forskningsprojektet “Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga” studeras elevernas motoriska utveckling, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Motorikobservationer genomförs varje år och eleverna i årskurs 1 till 3 följs under tre år. Hur elever med motoriska brister och koncentrationssvårigheter påverkas av ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning studeras särskilt samt hur elevernas självförtroende påverkas.

I projektet finns en rad andra vetenskapliga frågeställningar som studeras och dokumenteras på olika vis. Som exempel kan nämnas hur barn med dampliknande symtom påverkas av den fysiska aktiviteten och hur munhälsan påverkas av att barnen går på en hälsofrämjande skola. Deltagande kliniker/institutioner är: Barn- och ungdomspsykiatrin MAS, ortopedi MAS, fysiologi MAS, lärarhögskolan och folktandvården Skåne.

Bunkeflomodellen

Intresset för hur vi arbetar i Bunkefloprojektet har varit stort. Ur projektet har en modell skapats, Bunkeflomodellen, som bygger på kunskaperna och erfarenheterna från projektet.

 

Hemsidan där ovan info är tagen: http://www.bunkeflomodellen.com

 

kgmab

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Allmänt, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam