Teori kring isvett – vattenvett

Kraftig nedkylning med kroppstemperatur under 35 grader, så kallad hypotermi, kan vara ett farligt tillstånd. Allra snabbast går nedkylningen i vatten. Vatten leder bort kroppsvärmen 25 gånger effektivare än luft.

Nedkylning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd. Många onödiga dödsfall och tillbud skulle kunna undvikas genom bättre förberedelser. Ofta är det enkla saker det kommer an på. – En mössa kan vara jätteviktig. Vid minus 20 grader förloras 70 procent av kroppsvärmen från huvudet, säger ambulanssjuksköterskan Andreas Claesson.

Var förberedd och påläst

När man ska ut på friluftsaktivitet eller köra bil på ensliga vägar är det bra att ha med sig extrakläder eller filt (ylle värmer bäst), termos, mat och inte minst en mössa. Andreas Claesson brukar köpa speciella små värmekuddar i friluftsbutiker. Kuddarna alstrar värme på kemisk väg och de kan läggas i sockor, handskar eller i fickor för att öka värmen. Det är viktigt att ha koll på isförhållanden och väderleksprognos. Inte minst vinden kan vara förrädisk. Den nedkylande effekten är mycket stor. Om det är -15 grader och blåser måttligt (3,5 – 8 m/s) motsvarar det en temperatur på -32 grader!

Farligast i vatten

Kraftig nedkylning med kroppstemperatur under 35 grader, så kallad hypotermi, kan vara ett farligt tillstånd. Allra snabbast går nedkylningen i vatten. Vatten leder bort kroppsvärmen 25 gånger effektivare än luft.
– Att hamna i vatten är direkt livsfarligt. Andningen och pulsen ökar kraftigt samtidigt blodflödet minskar till hjärnan och man riskerar medvetslöshet. Ring 112 direkt om du ser någon hamna i vatten, uppmanar Andreas Claesson.

De som rör sig i miljöer med risk för att hamna i kallt vatten, kan träna sin andning genom att delta i organiserad och övervakad isträning eller att duscha kallt.
– Om du ramlar ned i en isvak är det absolut viktigaste att hålla koll på andningen, lugna ned den för att inte riskera att svimma, tillägger Andreas Claesson som också forskar kring omhändertagande av hjärtstopp i samband med drunkning

Andreas Claesson menar att man som mest har tio minuter på sig i iskallt vatten. Därefter blir händer och fingrar helt stelfrusna och obrukbara, omdöme och tankeförmåga grumlas. Efter ungefär en halvtimme är man så nedkyld att man är medvetslös.

Hela kroppen påverkas vid hypotermi

När kroppstemperaturen sjunker under 35 grader hotas temperaturregleringen och alla kroppens organsystem påverkas. Vid 33 grader försvinner också den viktiga huttringsförmågan.

Bild från outsideonline.se

Vid kraftig nedkylning ökar urinproduktionen men många kan inte få av sig kläderna för att kissa på grund av stelfrusenhet. Då blir kläderna nerkissade och värmeförlusten ökar ytterligare.

Symtom på hypotermi inträffar redan vid 35-36 grader.  Först märks hunger, illamående, tystnad, trötthet, dåligt humör, försämrad koordinationsförmåga och förvirring.  Därefter kommer ofta oro och apati som kan övergå i hallucinationer. Medvetandet sjunker och de flesta blir mer eller mindre medvetslösa när kroppstemperaturen är 30 grader.

Forskning Yvonne Terjestam visar i en forskningsrapport att det finns en överdriven tillit till simför­ mågan hos såväl föräldrar som barn och unga, vilket antyder en relativ omedvetenhet om olika faror som till exempel nedkylning, panikreaktioner och strömmar. Liksom ung­domarna själva, överskattar många föräldrar deras förmåga att hantera tillbud i eller vid vatten. Simkunnighet kan sannolikt jämföras med ”säkerhetsutrustning” som ger en falsk känsla av trygghet och kompetens och därmed ökar riskexponeringen. Pojkar framträder som en särskild riskgrupp. Mer än hälften (56 %) av eleverna i årskurs 8 ansåg att djupt vatten inte är farligt och sätter stor tilltro till sin simkun­ nighet.

Bild från falkberget.se

Övriga ansåg att djupt vatten var far­ligt om det finns strömmar i vattnet, om man grips av panik eller får kramp och kommer under vattnet utan att kunna ta sig upp igen. Nästan hälften av ungdomarnas föräldrar an­ såg inte alls att vatten utgjorde någon fara.

Rapporten ”Säkerhet i vatten” (intervjuer med grundskoleelever och deras föräldrar) av Yvonne Terjestam, kan beställas genom MSB. Mer information om denna och andra forsk­ ningsrapporter finns på www.msb.se

Issäkerhet

En enkel regel är att kärnisen bör vara 10 centimeter tjock för att hålla, men alla isar
är olika. Det beror inte bara på temperaturen och vädret, utan också på strömmar, vind och vågor i vattnet, och om det är sötvatten eller saltvatten.
Isens svaga områden finns där värmen inte leds bort från isen och där vattnet rör sig, ex­ empelvis vid broar, bryggor, vass, snö, grund, uddar, sund och utflöden.

Isvett3)

• Var aldrig ensam på isen.
• Ha alltid med isdubbar och annan säkerhets­ utrustning på isen.
• Prova alltid isen med ispik vid osäkerhet om dess tjocklek.
• Gå aldrig på ut på is om du inte är säker på att den håller.
• Ju högre fart man har, ju längre kommer man ut på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen.
• Man ska alltid något mellan sig själv och den nödställde, “den förlängda armen”.
• Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen.
• Man ska alltid meddela var någonstans man ska vara och när man tänker komma tillbaka.Om man går igenom isen!

  Går man igenom isen ska man alltid försöka ta sig upp åt det håll man kom ifrån, där vet man att isen höll nyss. Åt andra hållet vet man inte hur stark isen är. Kroppen värmer upp vattnet närmast hu­ den. Rör man sig kommer det kallt vatten mot kroppen, därför ska man ligga så stilla man kan när man hamnat i en isvak.

Det är viktigt att larma så tidigt som möjligt så hjälpen kommer snabbt. Om man inte klarar att dra upp den nödställde och blir sen med att larma får den nödställde ligga lång tid i det kalla vattnet. Då är det inte säkert att perso­ nen orkar hålla sig uppe.

Hypotermi i vatten!

Hypotermi innebär nedkylning vilket kroppen drabbas av då den utsatts för kyla en längre tid. Hypotermi är ett mycket allvarligt tillstånd där kroppstemperaturen sjunkit under 35°C. Vid temperaturer under 30°C kan det uppstå hjärtrytmrubbningar som kan leda till att hjärtat stannar eller att hjärnan inte förses med tillräcklig mängd syre. Detta leder till förlust av medvetande och, om obehandlat, till döden. Vid en vattentemperatur på 13°C har en per­ son statistiskt sett 50 % chans att överleva i 1­4 timmar och överlevnadstiden påverkas av fysisk kondition, mängd underhudsfett, kläd­ sel och beteende.

Den största gruppen som drabbas av dödlig hypotermi utgörs av alkoholpåverkade perso­ner.

Vid dessa kroppstemperaturer händer detta:

• 35°C: Frossa, dålig motorik och försämrat omdöme
• 33°C: Kraftig frossa, händerna är oanvänd­ bara och förvirring
• 30°C: Avtagande frossa, kan inte gå och kraf­ tigt förvirrad
• 30-28°C: Långsam puls och andning samt risk för hjärtflimmer
• 27-25°C: Medvetslöshet och risk att döI temperaturområdet 35­-32 °C, med förutsätt­ning att den nedkylde är vid medvetande,
  bör man befria denne från våta kläder, torka, värmeisolera med filtar eller liknande i varm miljö (rumstemperatur 25°C) och tillföra varma drycker och kalorier. I situationer där det saknas kvalificerade resurser skall denna metod användas även för personer med kroppstemperatur under 32°C. Det är viktigt att inte värma upp en svårt nedkyld, medvets­ lös person för fort på grund av risk för hjärt­ stillestånd.4)

Viktig utrustning

Isdubbar

Det är viktigt att de sitter ordentligt fast och högt under hakan. Utan isdubbar har man liten chans att ta sig upp ur en isvak.

Visselpipa

Det är svårt att skrika tillräckligt högt. Det går åt mindre kraft och hörs mycket bättre med en visselpipa.

Livlina

Kan användas vid livräddnin. Den fungerar som en mycket lång ”förlängda armen”.

Ryggsäck

Ryggsäcken är inte tillräckligt vattentät. Den kan fungera som flythjälp om man har packat extra kläder i plastpåsar. Men ryggsäcken måste ha ett grenband som är fastsatt annars flyter den upp och man kan bli nedtryckt av den. När man är ute på isen kan man ha rädd­ nings- eller seglarväst på sig. Det finns också bra flytjackor och flytoveraller som är varma och bekväma.

Ispik

För att kunna slå hål på isen och kontrollera hur tjock den är.

Klädsel

Det är ett skydd mot kylan även i iskallt vat­ ten. Det är bra att ha vindtäta plagg ytterst. Då hindras det kalla vattnet att fritt strömma ge­ nom de värmande kläderna närmast kroppen.

Filmtips

”Isvett” Hur tjock behöver isen vara för att hålla och vilken utrustning ska man ha med sig? Vad händer med kroppen i kallt vatten, hur kan man ta sig upp om olyckan varit framme och hur kan man hjälpa den nödställ­ de? Filmen ger svaren.

Finns att låna på: www.sli.se Speltid: 13 minuter Åldersgräns: 10 år

Faktauppgifter i avsnitten som berör vatten

– och issäkerhet, är till stor del hämtad från material som tagits fram av Svenska Livrädd­ ningssällskapet.

Mer information och beställning av ut­ bildningsmaterial inom området vatten­ och issäkerhet finner du på SLS webbplats: www.svenskalivraddningssallskapet.se/