Här omdagen pratade jag med några kollegor i arbetsrummet och frågade hur skall ni bedöma en uppgift som ni givit till era elever. Kommer ni att sätta B på en uppgift?
De flesta sade JA, det kommer jag. Jag blev lite konfunderad över det. Därav mitt tidigare inlägg kring kunskapen i bokstaven. I det inlägg fick jag ett svar som fick mig att fundera ännu mer ifall jag funderat och tänkt fel. Var då tvungen att läsa till mig hur det är tänkt med bedömning av uppgifter.
Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A och ett underkänt steg F. Om läraren saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av frånvaro ska betyg inte sättas utan då markeras detta med ett streck.64 Preciserade kunskapskrav finns för tre av betygen – E, C och A. Betygsskalan anger inga preciserade kunskaps- krav för betygen D och B.
Betygsstegen D och B
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är upp- fyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Underlaget för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det över- liggande betyget till övervägande del. Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.
Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifie- rar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i ämnets syfte och kursens centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget upp- fyller kravet på ”till övervägande del”.
Det jag vidare kan se och har förstått så skall vi inte sätta ett B på en uppgift lika lite tydligen sätta ett A på ett prov eller uppgift. (Jag kommer ha svårt för det). Vilken del av betygets kunskapsinnehåll har eleven uppnått, det är det som vi som pedagoger skall fokusera på. Ahhhhhhh.
För slutsatser, resonemang, jämförelser, exempel och liknande används orden enkla för betyget E, välgrundade för betyget C samt välgrundade och nyanserade för betyget A. Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventu- ella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrun- dade. En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv.