Friluftsliv – vetenskaplig fakta (del I)

20130201-111456.jpg

Har försökt att läsa mig till hur vi kan på ett enkelt sätt koppla vetenskapliga teorier till kunskapsområdet friluftsliv.

De senaste tjugo – trettio åren har forskning både utomlands och i Sverige gett en ny och fördjupad bild av hur människan påverkas av att vara i naturen. Den historiska kunskap som funnits i tusentals år – och den vardagserfarenhet som många privatpersoner har av att naturen kan hjälpa till vid stresshantering, smärtlindring, krisbearbetning och mental återhämtning – har fått stöd av vetenskapliga fakta.

Här vill jag ge de enkla exemplen till våra elever med reflekterade frågor till att, genom vistelsens naturen så finns det vetenskaplig fakta kring vad det bidrar till, några citat nedan från argumentationsfoldern för friluftsliv:

naturen kan hjälpa till vid stresshantering, smärtlindring, kris bearbetning och mental åter hämtning

Naturen har lugnande inverkan på oss, stresshormonerna går ner och åter hämtningen är effektiv.
Även korta naturmöten på 4-5 minuter hjälper.
Kronisk stress är skadligt för oss och kan leda till
livsstils sjukdomar såsom hjärt- kärl sjukdomar, diabetes, depression, demens och cancer.

Bara åsynen av natur kan leda till att patienter mår
bättre, oroar sig mindre, upplever mindre smärta
och tillfrisknar snabbare.

Vi blir mindre sjuka ute på grund av att luftburna
smittämnen får svårare att spridas. En annan orsak
till färre infektioner är solens UVB- ljus som producerar D-vitamin i huden som i sin tur involveras i
processer som gör immunförsvaret mer starkare.
Låga nivåer av vitamin D hör också ihop med fetma

Ulrich förklarar vidare i sin forskning att, Några miljoner års prägling på de afrikanska savannerna har gjort att vår hemtamhet i detta landskap flyttat in i vårt undermedvetna. Vi människor tycks, oavsett var vi lever, bära på en generell fallenhet för att tycka om natur som påminner om vårt »urhem« och därmed inger trygghet, menar Ulrich.

Hans tankar ansluter till en större teori som lanserades av ett av den moderna biologins stora namn, Edward O Wilson, i mitten av 1980-talet.

Enligt Wilson har vi människor en nedärvd fallenhet för att tycka om levande varelser och trivas i naturen. Denna egenskap, som Wilson kallar biofili (kärlek till liv), har sållats fram under årmiljonerna av det naturliga urvalet, eftersom den gynnat vår överlevnad

Stress är som bekant en stenålderskänsla. Vi har vårt parasympatiska och sympatiska system. Det sistnämnda är känt som fight and fly systemet. Så är det till exempel med vårt sätt att reagera på stress. Det utformades när en typisk stressituation kunde vara en mammutjakt, en plötsligt uppdykande orm, en anfallande sabeltandad tiger eller en rasande gräsbrand. Vad som händer inuti oss i en sådan situation är att det så kallade sympatiska nervsystemet – kopplat till de mest ursprungliga delarna av hjärnan – aktiveras.

Utan att vi behöver skänka saken en medveten tanke inriktas hela vår varelse på att slåss för livet eller fly för livet. Fight or flight! Pulsen och blodtrycket stiger, muskelfibrer spänns, svettkörtlar går på högvarv, produktionen av sömnhormonet melatonin minskar och istället strömmar stridshormonerna adrenalin och noradrenalin till, och efter en stund även vakenhetshormonet kortisol.

 

20130201-120505.jpg

Bland Sveriges invånare finns det en brett förankrad
föreställning om att man mår bra av att vara i naturen, och många har också upptäckt på egen hand att naturen kan vara en kraftkälla när man av olika skäl har det svårt. Det visar sig i intervjuer med enskilda privatpersoner  och i flera olika attitydundersökningar.
I en enkätstudie från 2005 om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade fyra femtedelar (80%) att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog
och mark. Två femtedelar (42%) svarade att det är absolut nödvändigt. Bara fyra procent svarade att naturen saknar betydelse för deras livskvalitet.  Enligt en undersökning ledd av forskare på Institutet för framtidsstudier svarade så många som 94% av de tillfrågade att de blir avspända och harmoniska när de vistas i naturen. 72% tyckte att »vistelse i naturen ger  mig kontakt med tillvarons sammanhang och därför är  jag gärna ute i naturen«. 64% ansåg sig »ha behov av att uppleva något som inte formats av människor«.
Människors tilltro till naturen som en hälsobringande miljö visade sig också tydligt när knappt tusen personer tillfrågades: »Vad skulle du rekommendera en nära vän
att göra om han eller hon kände sig stressad och orolig?«
»Att ta en promenad i skogen«, var det högst rankade av
de tio möjliga svarsalternativen. Därefter följde att lyssna
på vilsam musik och att vila i en lugn park. På tionde
och sista plats kom alternativet: »Ta lugnande medel.« Att detta inte är enbart ett svenskt kulturellt fenomen framgår av internationell forskning, till exempel tre amerikanska studier från början av 1990-talet, där människor ombads dra sig till minnes ett tillfälle när de vari särskilt stressade eller ledsna, och gått till en speciell plats som hjälpte dem att må bättre. Omkring två tredjedelar (69, 57 respektive 64%) beskrev en plats i naturen.

Att många människor uppfattar naturen som en plats där man mår bra och får kraft tycks alltså vara ställt utom allt tvivel. Den här rapportens syfte är att med hjälp av svensk och utländsk forskning försöka förklara hur och varför människan påverkas av naturen. Vad är
det som händer i oss när vi promenerar i skogen, sitter på en klippa vid havet, tar en paus i skuggan under trä- den vid ån eller vandrar på en fjällhed?

Faktan ovan kan kopplas till följande Mål,

Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.

Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.

De centrala innehållen som går att koppla till ovan fakta:

Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.

Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.

Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.

Ni finner det hos KGMAB

Ni finner det hos KGMAB

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Det dagliga arbetet, Friluftsliv. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam