Jag har idag varit ute med kollegorna och satt igång veckans årliga isvaksbadande. Det är med blandande intryck som eleverna står och tittar på varandra. Givetvis kommer alltid frågan, måste jag bada? Ja, brukar jag skämtsamt säga. Sen säger jag, jag kan inte tvinga dig. Men det finns kriterier som vi har valt att koppla till detta kunskapsområde, vinterfriluftsliv.
Sen kommer dessa intressanta föräldrar som förutsätter att vi skall göra något liknande för deras barn, för att dom vill inte det. Jag svarar att nä, vi kommer inte göra något liknande för ditt barn. Det ingen liten apparat att dra igång. Givetvis kommer det finnas andra sätt att uppnå samma kriterier på, men det är inte lika lätt och framförallt är det inte vinterfriluftsliv. Det kan vi också ha, men vi har valt att inte ha det. Alla saker som vi gör oavsett ämne, innebär att eleverna missar något som är, ja, väsentligt.
De har blivit uppfostrade i skolans värld att det kommer alltid komma en andra chans. Har haft en del diskussioner med elever där jag säger, kom försent eller inte alls till en jobb intervju, se hur många av de arbetsgivarna som hör av sig igen? Banalt av föräldrar att ens tro något, CURLING BEGREPPET, ja det passar fett in här.
Vad säger då B-kursens mål och betygskriterier:
Mål: ha fördjupat sina kunskaper i friluftsliv och kunna tillämpa dessa under olika årstider.Kunna diskutera samband mellan miljö och människans hälsa i ett historiskt såväl som ett nutidsperspektiv.
Betyg:
VG:Eleven tillämpar några fysiska aktiviteter av betydelse för vårt kulturarv och bedömer deras betydelse för egen och andras hälsa och välbefinnande.
MVG: Eleven analyserar fysiologiska och psykologiska metoder och finner lösningar i oförutsedda situationer.
Kommer inte gå in och förklara hur jag tänker och varför, kasta in en kommentar om du undrar mer.
See ya on the flip side!
Curlingpäron. Dessutom har jag har noterat att trots den digitala värld vi rör oss i så verkar den handskrivna lappen fortfarande stå högt i kurs i kommunikationen mellan föräldrar och idrottslärare. Gärna med budskap i stil med “Jessica slipper gympan idag eftersom hon är lite krasslig”. Inte en fråga. Inget utrymme för en second opinion. En godkänd ledighet som helst inte ska bokföras som frånvaro alls.
Jag har med mina idrottskollegors hjälp samlat ihop tio års föräldralappar. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem. Det kanske kunde bli en bok.
He he. Ja ett mycket intressant fenomen, håller med till 100%. Det första jag säger till mina elever när de börjar i ettan så, jag vill inte ha någon lapp. Är du sjuk och inte kan vara med så bör du stanna hemma för att bli frisk. Att sitta på sidan i 2 timmar för att få närvaro? Du får frånvaro, ingen idé att sitta här. Givetvis får de frånvaro. Då kommer det berömda MAILET. Min son/dotter hade med sig lapp och du skickade hem honom/henne. Ja, då kommer det långa mailet som jag har som standard. 🙂 sparat det i utkasten.
Tycker definitivt att du skall skriva en bok, skulle vara så klockrent. Skulle du göra det, får du mer än gärna lägga upp den i bloggen och på hemsidan. 🙂