Bedömningstöd Rörelse – Lgr11

I väldigt många år så har man sagt att läraryrket är det mest ensammaste yrket någon kan ha. Men det är något som delvis stämmer, men många av de nya utbildade och även de som arbetat länge vill förnya sig och ta till sig forksningsrönen som kommer i tonvis till våra bokhandlare (boklådor). Jag försöker att hinna med att läsa så mycket som möjligt med flera barn, husbyggandet och jobbet som kräver sin panna. Lägger upp lite saker titt som tätt för att ni skall kunna ta, om ni vill ha. Ta till godo! 🙂

Studier om betygssättning i idrott och hälsa Många frågor som rör betygssättning är angelägna och av stort intresse; dels kan de handla om elevers rättssäkerhet och deras rättigheter att bli likvärdigt bedömda oavsett vilka de är (med avseende på kön, social bakgrund, etnicitet, etc), vilken skola de går i och vilken lärare de har, dels kan frågorna handla om betygssättningens pedagogiska konsekvenser. Den senaste nationella utvärderingen av ämnet idrott och hälsa i grundskolan som genomfördes våren 2003 liksom senare publicerade studier påvisar några övergripande problemområden eller dilemman. I det här avsnittet redovisas och diskuteras några av dessa. Syftet med att peka på några problem som rör lärares bedömningsuppdrag enligt den tidigare kursplanen (LpO94) är att diskutera vilka lärdomar som kan göras för att underlätta arbetet med bedömning och betygssättning enligt den nya kursplanen. Förhoppningen är att bidra till att bedömningen av elevers prestationer i idrott och hälsa sker på ett så rättvist och likvärdigt sätt som möjligt. I utvärderingen konstaterades att många lärare ansåg att betygskriterierna var otydliga och att de kunde tolkas på många olika sätt (Skolverket 2005). Att lärares tolkningar var vida resulterade i att de nationella kriterierna ibland på den lokala nivån kompletterades med kriterier av typen att det krävs ”aktiv närvaro och att elever duschar efter lektion” för ett godkänt betyg och ”god social förmåga” för att få det högsta betyget. Problemet med den typen av lokala kriterier är att de inte svarade mot något nationellt kriterium. En tendens som uppmärksammats är också att personliga egenskaper och aspekter som uppförande, inställning, intresse och motivation ibland inkluderades i bedömningen (Annerstedt & Larsson 2010; Redelius & Hay 2009, 2012; Tholin 2003, 2006).

Med att kunna delta avses att i handling kunna använda komplexa rörelsemönster och anpassa dessa för att lösa olika rörelseuppgifter som genomförs i olika miljöer och sammanhang. Med miljöer avses såväl inom- som utomhusmiljöer som exempelvis gymnastiksal, idrottshall, närliggande grönområden, simhall, skridskobana etc. inkluderande olika former av fasta och lösa redskap (bommar, bänkar, nedhoppsbäddar, kastredskap, linor, plintar, bollar eller motsvarande). Med sammanhang avses här en utvald aktivitet, som t.ex. en lek, en dans, ett spel eller andra former av fysisk aktivitet individuellt eller i grupp. Bedömningen handlar om på vilken kvalitativ nivå eleven har förmåga att delta (lösa rörelseuppgiften) Det är inte den mätbara prestationen som ska utgöra underlag för bedömning, utan kvaliteten i rörelsen, dvs. i vilken utsträckning eleven klarar av rörelseuppgiften till viss del, relativt väl eller väl. Vägledning för funderingar kring dessa frågor finns i kommentarmaterialet till kursplanen och framför allt i den film som ingår i materialet.

För att underlätta bedömning presenteras nedan tre olika exempel på elevuppgifter där man också får ta del av elevprestationer med tillhörande diskussioner kring bedömning) med vidhängande förslag på en konkretisering av kunskapskraven riktat till läraren. Det finns två aktuella delar av kunskapskravet som behandlar rörelse, en som handlar om deltagandet i lekar, spel och idrott som innefattar olika grader av komplexa rörelser. Och en del som handlar om förmågan att röra sig till musik i danser och träningsprogram. Dessa behandlas här separat. Den första delen av det aktuella kunskapskravet ”Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktivitet och sammanhanget” (för betyget E) bedöms ur två olika perspektiv. Den första delen, uppgift 1, handlar i huvudsak om individuella rörelsemönster. Den andra delen, uppgift 2, fokuserar på elevernas förmåga att välja effektiva strategier och metoder i samspel med andra.