Det har planerast för fullt i vårt avlånga land dagarna innan eleverna kommer till skolan samt under dessa två veckor eleverna gått i skolan. Många planerar upp hela terminer nu innan vilket jag själv inte gör, utan kom till insikt för ganska längesedan att det är svårt att hålla den planeringen som skapas efter en semester.
Mina argument är att, framförallt på gymnasiet, när det kommer 250 nya ettor, att alla inte har samma kunskap från grundskolan. Några kan inte stretcha/töja, andra vet inte vad arbetspuls är eller fördelar med att ha en låg vilopuls ur ett hälsoperspektiv. För att kunna veta att alla elever får de kunskapsgrunderna de behöver för att kunna uppnå kunskapskraven för E. Det innebär i vissa klasser att jag får förlänga visa kunskapsområden.
På den skola jag arbetar så har vi otroligt många som spelar och sitter ner otroligt många timmar varje dag framför dator el motsvarande. Vissa elever visar på sina skärmar, på deras spel forum, när jag frågar, att de har uppemot tusen timmar spel på ett läsår. Då är det bara dataspel. (Inget vetenskapligt, utan mer en observation).
Kommer denna termin be dem föra en dagbok hur mycket de sitter framför datorn/tv-spelen. Sjukdomar kan förebyggas med bättre levnadsvanor. Vi har inte bara en typ av faktor som påverkar vår folkhälsa, utan det är fler parametrar som bidrar till det. O sitta still allt för många timmar per dag, ja är mindre bra.
Enligt BUP´s hemsidan kommer många familjer till dem och har en konflikt att det spelas för mycket hemma. Utifrån diverse sidor på nätet, som inte är vetenskapliga läggs det i snitt 4-5 timmar om dagen framför en dator. Det bör också inkludera tiden i skolan tänker jag.
Fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till förtida död och den bidrar med 2,1 procent av sjukdomsbördan i världen och med 5,5 procent i Europa. Fysisk aktivitet är därmed en av de absolut viktigaste faktorerna att påverka för att förhindra sjukdom och död. Det finns mer än 30 sjukdomstillstånd, för vilka det finns tillräckliga vetenskapliga underlag, som visar att fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla sjukdom. För mer detaljer om respektive sjukdomstillstånd hänvisas till boken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS).
I “Folkhälsopolitisk rapport 2010” beräknades de samhällsekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet och högt BMI till 25 miljarder kronor varje år. Beräkningarna visar att sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år medan sjukdomar relaterade till högt BMI (högre än 25) kostar samhället 18 miljarder kronor årligen.
Detta ovan för mig till tankarna vad gäller “pulsträning” som sprider sig som en löpeld över landet. Vilket jag är glad över, bra att det införs mer och mer. Om jag får ha min svarta hatt på så förstår jag inte varför inte alla skolor gör det, samt att alla som startar detta projekt alltid har en testklass eller två under en termin för att sedan utvärdera. Förstår att det har med ekonomi och andra resurser att göra. Men vi vet idag från forskning och flertalet skolor samt rapporter att det fungerar! Mera kondition i skolorna, inför pulsträning i hela Sverige. Är ingen ekonom, men antar att på sikt skulle det inte kosta 25 miljarder/år för att bedriva det.
Enligt SCB:s statistik var kommunernas kostnader för skolan och annan pedagogisk verksamhet sammanlagt nästan 242 miljarder år 2015.
Av denna totalsumma avser grundskolan cirka 97 miljarder, förskolan 68 miljarder och gymnasieskolan 37 miljarder.
Förskoleklassen för sexåringar kostade cirka 6 miljarder, fritidshem 16 miljarder och Komvux 4 miljarder.
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/vagledningsvarpavanligafragor/samycketkostarskolan.2785.html
Utifrån kondition och hälsa så skulle även friluftsliv implementeras mer enligt min mening. Kommer skriva lite mer om det i ett annat inlägg.
