I detta inlägg skall jag försöka bygga vidare på hur vi kan utifrån de teoretiska aspekterna mäta vad friluftsliv ger i diverse sammanhang. Som ni kanske redan vet, så har vi begreppet som framgår av namnet, en del av livet. (fri-lufts-liv).
Om vi tittar på den ekonomiska aspekten av friluftsliv så har vi en miljard industri med allt det material som alla vi individer införskaffar. För att ge en klarare bild på vad vi svenskar spenderade år 2009 på friluftslivs material så var det närmare 100 miljarder kronor. Framförallt lades dessa pengar på de aktiviteter vi gör i det vardagliga friluftslivet. Exempel införskaffandet av matsäck vid svampplockning. Vidare avser det även boende, transport och livsmedel.
När det omsätts så mycket pengar i denna typa av aktivitet så kan vi här dra lite slutsatser kring, kunskapen i betygskriteriet A, (det som är understruket).
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.
Svenskt Friluftsliv samlar 21 ideella organisationer, som arbetar med friluftsliv och
folkhälsa. Tillsammans organiserar de ungefär två miljoner medlemmar i olika åldrar. Runt om i hela landet finns närmare 10 000 lokala föreningar och klubbar. Friluftsrörelsen är därmed en av Sveriges största folkrörelser. När det kommer till detta lilla stycke i kriteriet, sociala och kulturella fenomen, ser jag att det skulle kunna vara en idé att ta upp med eleverna i diskussionerna, vad som hindrar att det inte bedrivs i samma utsträckning idag än tidigare? (ändock är det inte en jätte stor skillnad, men den finns). Vi har ett Svenskt friluftsliv som vill att alla människor i Sverige skall få möjlighet till naturupplevelser.
Vi vet att vistas i naturen ger oss ett välbefinnande, en social gemenskap, en ökad kunskap om naturen och vi blir mindre stressade. Vi har idag flera organisationer som arbetar för att stärka och öka friluftslivsaktiviteterna i vårt samhälle. Således bidrar det till att vi måste ha ledare som vill föra denna kultur vidare i vårt samhälle, dessa ledare arbetar idéelt i de flesta sammanhang. Hur skall ledare lära ut olika friluftslivstekniker och allemansrätten på fritiden efter deras egna jobb utan ersättning?! Den sociala biten kommer till de som är med och bedriver detta, men att som individ jobba gratis är inte alltid kul. Kan detta bidra till att vårt kulturella fenomen urholkas?
Om vi tittar på de olika friluftslivsaktiviteterna som bedrivs i vårt samhälle idag, så har vi följande aktiviteter följt av lite statistik.
Enligt rapporter och forskning så behöver vi få veta mer om den geografiska spridning, om olika gruppers friluftsliv och om hinder och motiv för olika friluftsaktiviteter. Vi behöver också kunskap om friluftslivets ekonomiska dimension: hur värderar vi friluftsmiljöer, hur mycket pengar spenderar vi på vårt friluftsliv? Här behövs metodutveckling som kan skapa praktiskt användbara redskap för förvaltning av våra friluftsmiljöer.
Vi kan även se i forskningen som svenskt friluftsliv tillhandahållit via deras hemsida att den sociokulturella aspekten har en stor påverkan på vilken typ av friluftsliv som bedrivs eller om den bedrivs över huvudtaget.
HÄR ÄR DE 23 FRIL UFTSORGANISATIONERNA I SVENSKT FRILUFTSLIV
Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Korpen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet
Sveriges 4 H, Sportfi skarna, Svenska Brukshundklubben, Svenska Båtunionen,
Svenska Cykelsällskapet, Svenska Fjällklubben, Svenska Folksportförbundet,
Svenska Frisksportförbundet, Svenska gång- och vandrarförbundet, Svenska Jägareförbundet,
Svenska Kanotförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Klätterförbundet,
Svenska Kryssarklubben, Svenska Livräddningsällskapet, Svenska Orienteringsförbundet,
Svenska Scoutrådet, Svenska Skridskoförbundet, Svenska Turistföreningen.
Tack för att ni finns!!
