Artikel från www.forskning.se
Årskurs nio är först ut och lämnar i år högstadiet med de nya bokstavsbetygen. Elever i årskurs sex får betyg för första gången. Den nya betygskalan och kunskapskraven har väckt många diskussioner och skapat en del oro hos såväl lärare, elever och föräldrar.– Man ska veta att vi inte har ändrat betygsystem, vi har ändrat betygskalan och vissa regleringar runt betygen, säger Niclas Westin på Skolverket.
Niclas Westin är en av flera centrala personer i framtagningen av nya läroplanen lgr11 och kursplanerna för de olika ämnena och vad som krävs för de olika betygen E, C och A. Utifrån det politiska uppdraget hade de i uppgift att se över läroplanen, tydliggöra kursplanerna och kunskapskraven.
Ett uppdrag för att ge rättvisare bedömning
De nya kursplanerna är idag ett resultat av ett omfattande arbete för att utifrån givna ramar utföra det politiska uppdraget på bästa sätt. Han förklarar att anledningen till att flera betygssteg nu har införts är ett politiskt beslut, med syftet att det ska bli en mer rättvis bedömning.– Om man har för få betygssteg, som i fallet G, VG och MVG, så kan det skilja väldigt mycket mellan olika elevers kunskap inom de olika betygsstegen. Man ville kunna skilja ut elevernas kunskaper med hjälp av fler steg. Men vi har fortfarande målrelaterade betyg där vi bedömer elevens kunskaper, säger Niclas Westin.
Betyg används i två syften. Det ena är som ett urvalsinstrument och det andra är för att, med bedömningen, ge eleven signaler om var den befinner sig och vara ett stöd i lärprocessen.
– De nya kunskapskraven är konstruerade så att de ska möta båda dessa syften, säger han.
Svaga elever ska kunna utvecklas mot högre betyg
Det nya med kunskapskraven, för de olika betygen i den nya läroplanen, är att det är tydligt att det inte finns en hierarki mellan olika kunskapsformer som fakta, förståelse och analys.– De förra betygskriterierna var additativa till sin konstruktion, det vill säga att målen för att uppnå betyget G var beskrivna, och vad man skulle kunna därutöver för att uppnå betyget VG respektive MVG.
Betygskriteriernas konstruktion verkar ha bidragit till en uppfattning att de olika betygen mätte olika kunskapsformer så att betyget G var faktakunskaper, VG var förståelse och MVG var analytisk förmåga. Detta har i sin tur forskare sett tendenser till att det kan vara hämmande för svaga elever och ökar gapet mellan socioekonomiskt starka respektive svaga elever.
Resonemanget är då att elever som ligger på en G-nivå inte får samma förutsättningar i undervisningen och inte heller samma möjligheter att visa på förståelse och analys, att lärare kan låta eleverna välja att göra “G-uppgifter” eller utforma prov så att de ska klara betyget godkänt, som numera heter E.
– Utifrån de nya kunskapskraven där samtliga kunskapsformer mäts i varje steg kan man lättare skapa en kunskapsprogression mot de långsiktiga målen. Eleven är i ständig utveckling men utvecklar inte sin kunskap linjärt, olika förmågor har nu möjlighet att utvecklas allt mer för högre betyg, säger Niclas Westin.
Färdighet i kunskapsformerna utvecklas parallellt
I kunskapskraven för de olika betygen är samtliga kunskapsformer beskrivna. Eleven ska både kunna beskriva och föra enkla resonemang även för de lägre betygen. I exempelvis ämnet religion står det beskrivet vad som gäller för de olika betygsstegen E, C och A. Till exempel krävs både grundläggande faktakunskaper, viss förståelse och viss förmåga att analysera för att bli godkänd i ämnet religion. I kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs nio står bland annat:
Kunskapskraven för betygen D och B är inte beskrivna. Dessa betyg handlar snarare om en bedömning då eleven uppnått alla krav för ett lägre betyg, men inte alla krav för nästa beskrivna steg. Har en elev exempelvis uppnått samtliga kunskapskrav för betyget E, och huvuddelen av kraven för betyget C, får denne då betyget D. Samma bedömning görs för elever som uppnått samtliga krav för betyget C och huvuddelen av kraven för betyget A och då får B.
Värnar om lärarens pedagogiska friutrymme
Men frågan kvarstår om en elev som presterat ett dåligt resultat på ett notprov på höstterminen i nian och då riskerar sänka sitt slutbetyg i musik. Måste eleven prestera på topp hela tiden för ett högt betyg? Niclas menar att lärare måste skilja på undervisningsrelaterade material och de långsiktiga målen med undervisningen. Kunskapskraven talar inte om hur man ska bedöma eller hur man ska undervisa.– Om man ska förstå kursplanen så måste man förstå att målen är i förgrunden. Vi har försökt beskriva identifierbara saker, hur kunskapen kommer till uttryck. Det är viktigt att man som lärare har koll på eleverna och ger feedback. Det är en löpande process. Missar man visa en viss förmåga vid ett tillfälle har man chans att visa det vid nästa. Förmågorna är i regel inte så starkt kopplade till specifikt innehåll, och det är med flit, säger han.
Det står exempelvis ingenting om noter i kunskapskraven. Så ett enskilt prov kan vara ett redskap för läraren i undervisningen men inte avgörande som betygsunderlag. Niclas Westin menar att som lärare måste man zooma ut när man ger betyg och ge en helhetsbeskrivning av eleven utifrån de långsiktiga målen, medan man under lärandet måste zooma in och se vad eleven är, vad denne kan och vilka färdigheter eleven måste jobba på.
I linje med forskning om bedömning
– Vi följer bedömningsforskningen och matriserna är utformade för att kunna identifiera var eleven är och vart han eller hon ska, om än på en övergripande nivå. Läraren har ansvar för att stödja elevens lärande. Om eleven ska ha goda förutsättningar att utveckla sina förmågor måste träningstillfällena vara många, säger Niclas Westin.Text: Anna Sandström
Ni finner det hos KGMAB