När vi sitter och planerar uppgifter för våra elever utifrån de givna mål, centrala innehåll och kunskapskrav ter det sig väldigt lätt att vi fokuserar på själva uppgiftens utformning. Vi blir lätt blinda i specifika krav som vi skall mäta eller vilja se. För mig, blir det lite för snävt. För hur många gånger sitter vi inte sedan efter kunskapsområdets slut och tänker.
– Vad dåliga resultat klassen har, dom fattar inte alls, trots att jag gått igenom detta flera ggr!
“mål att sträva mot uttrycker den inriktning undervisningen skall ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling”. Skolverket
För att vi skall kunna utveckla elevernas kunskaper, så vet vi sedan tidigare att vi kan inte enbart arbeta med att göra ett upplägg för den stora massan. Vi behöver anpassa vår undervisning efter olika klasser men också efter individerna i klassen. William med fera säger i sin forskning, i flera aspekter, att vi behöver veta var eleven befinner sig, innan vi kan gå vidare. Först när vi vet vad eleven kan, då kan vi få ett bra lärande klimat. För gör vi som alltid, lägger upp en planering och sedan bara kör. Då missar vi de som inte är med alls på tåget och vi missar de som redan kan. Vi pratar med massan i mitten.
Innan ett kunskapsområde så behöver vi ta fram de 3 strategier för att få så högt lärande som möjligt.
- Klargöra, skapa delaktighet och dela intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas i lärandet.
- Skapa aktiviteter som kan visa i vilken utsträckning eleverna har lärt/förstått.
- Ge återkoppling som för lärandet framåt.
- Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.
- Aktivera elever som ägare av sitt eget lärande.
En annan adekvat aspekt när det kommer till själva betygsättningen.
Har eleven fått rätt förutsättningar för att kunna nå så långt denne kan?
Lärare överlag är mästare på att skynda på. Att gå igenom något en lektion alternativt två och förväntar oss sedan att de skall kunna det. Styrketräningsplanering inom idrotten ter sig att finnas på grund- och gymnasieskolans kurs. Där vi ger eleverna en uppgift inom säg styrketräning. Vi säger att eleverna skall planera en period på 4:a veckor och förväntar oss att efter denna period förvänta oss stordåd i resultatet.
- Hur många lektioner innan har vi arbetat med området innan vi släpper in dem i det?
- Räcker det med 4:a veckor för att erhålla några faktiska resultat?
- Hur skall eleverna kunna utföra en analys om de missade lektionen med den genomgången?
- Har du återkopplingar/formativa/diagnostiska frågor med eleverna för att veta var de är på väg? (då menar jag under resans gång. Inte endast innan och efter.)
William säger klipsk som han är:
“The remarkable feature of [all this] evidence is tha the biggest effects on student learning occur when teachers become learners of there own teaching, and when students become their own teachers… Many of the most debated issues are the ones with the least effects” Prof John Hattie in Visible Learning
God jul!
Ni finner det hos KGMAB