Det räcker inte att rulla in en boll
Undervisningen i det breda idrottsämnet är inte likvärdig, och landets idrottslärare oroar sig för att eleverna inte erbjuds undervisning som ger dem möjligheten att nå kursplanens mål i ämnet. Det visar en ny undersökning från Svenska Idrottslärarföreningen och Lärarnas Riksförbund.
Stort antal elever att sätta betyg på
Många idrottslärare undervisar enbart i idrott och hälsa, ett ämne med relativt få veckotimmar för eleverna. Det innebär att antalet klasser och elever en idrottslärare ansvarar för ofta är stort. Närmare 70 procent av lärarna i undersökningen lämnar varje termin 150 eller fler omdömen inför utvecklingssamtal, nästan två av tio idrottslärare lämnar omdömen om 250 eller fler elever. Hälften av lärarna uppger att de ansvarade för betygsättning av 150 eller fler elever under vårterminen.
Brist på fortbildning
En oroväckande stor andel av lärarna i undersökningen uppger att de inte alls deltar i ämnesrelaterad fortbildning. 47 procent räknade med att ha noll dagar av ämnesrelaterad fortbildning under läsåret 2012/13. En fjärdedel räknade med att ha en dag och en dryg fjärdedel två dagar eller mer. Av de lärare som inte alls räknade med någon ämnesrelaterad fortbildning under läsåret hade 30 procent inte heller fått någon sådan de senaste fem åren.
Schemaläggningen försvårar
När det gäller förutsättningarna att bedriva undervisning som svarar mot kursplanens mål visar undersökningen att schemaläggningen försvårar detta. Närmare fyra av tio lärare uppger att schemat ger mindre goda, eller inga alls, förutsättningar att leva upp till kursplanen. När det gäller den ”vardagliga” undervisningen har schemat brister när det gäller tid för eleverna att byta om och duscha, alltså otillräckliga mellanrum mellan idrott och andra lektioner, men också med att lektionerna ligger så tätt att det inte finns tillräckligt utrymme för läraren att samtala med elever, reflektera och dokumentera. Utöver detta tillkommer problem med att skapa förutsättningar för mer specifika delar av kursplanen som friluftsliv och simning som kräver att ordinarie scheman bryts och därmed påverkar andra ämnen och lärare.
Idrottsundervisning vid fristående skolor
Undersökningen visar att det är klart vanligare att man vid fristående skolor inte har tillgång till en egen idrottshall utan bedriver undervisningen i huvudsak i hyrda lokaler. När kommunala skolor alltmer arbetar med ”internhyror” så blir detta även alltmer en realitet för deras idrottslärare.
När idrottsundervisning i stor utsträckning bedrivs utomhus, på gym och i hyrda lokaler utan fasta idrottsredskap finns inte möjlighet att genomföra alla de moment som kursplanen kräver. Av lärarna i fristående skolor svarar hälften att de alltid har tillgång till en idrottshall och en fjärdedel att all undervisning bedrivs i en annan lokal än en idrottshall. Av de lärare som uppger att all undervisning bedrivs i en annan lokal svarar i sin tur 56 procent att de har mindre goda och 12 procent att de inte alls har lokalmässiga förutsättningar att leva upp till kursplanens mål.
Skollagen är tydlig, alla elever ska ha samma förutsättningar att nå uppsatta mål, då måste det också ställas krav på ändamålsenliga lokaler på alla skolor, oavsett huvudman.
Nödvändiga förändringar
För att ge lärarna möjlighet att bedriva god idrottsundervisning kräver Lärarnas Riksförbund att:
Alla idrottslärare garanteras regelbunden och relevant fortbildning.
Idrottsschemat läggs med luft mellan lektionerna, för både elevernas och lärarnas skull.
Förutsättningar ges till de moment som inte kan utövas i en vanlig idrottshall såsom simning, orientering och friluftsliv.
Det ställs krav på alla skolor att erbjuda ändamålsenliga lokaler, utifrån samtliga ingående moment i idrottsundervisningen.