Det var ett tag sedan som jag skrev något i bloggen. Sidan har legat nere ett tag (hemsidan, inte bloggen), varit ngt strul med inställningar och dylikt. Men nu är vi tillbaka på rätt spår. Funderingar kring GY11, GIH och andra saker rusar runt inuti huvudet. Framförallt hur skönt det skall bli att kunna tala om för eleverna, nä, du behöver närvara mycket mer för att kunna uppnå ett högt betyg i ämnet och prestera fysiskt. Du behöver ha en större kapacitet vad gäller din fysiska förmåga att utvecklas inom idrotten och förstå vad som är bäst för dig.
Jag kommer vara en av dem som lägger upp kursen på så sätt att närvaro och den fysiska prestationen är av adekvat relevans. Det kommer vara min tolkning, i shit you not. Det känns jäkligt paradoxalt när jag tänker efter och haft dialoger med kollegor kring idrotten, att, där skall alla kunna uppnå MVG. Oavsett fysiska möjligheter, så skall alla kunna uppnå MVG i slutbetyg. Det handlar om hur väl den eleven presterar utifrån sina egna förutsättningar. Hur gör vi med de elever som är outstanding på idrotten men har inte förmågan att analysera de fysiologiska och psykologiska aspekterna? Eleven i fråga är bäst på alla idrotter, men behärskar inte det nämnda, ja men dessvärre, så uppnår du inte MVG. Men vi har den feta som är närvarande 70%, rör knappt på sig, men har från sin sociala uppväxt läst mycket böcker, familjen är akademiker, kan allt kring analys, se och jämföra diverse problemområden. Ja, MVG.
Överdriver givetvis, men någonstans så om en elev kommer till Svenskan, Samhällskunskapen och Historian. Kan inte analysera, ja då går du miste om MVG, inget snack. Du är grym på idrott, men du kan inte analysera.
Kriterier, hmm, vi kan vara överrens om att de är knepiga. Väcker bara tankar och reflektioner.
Glöm inte bort att börja arbeta med GY11, vi är snart där. Tiden går fort och vi är inte långt ifrån en lokal ämnesplan. Orka, orka. Vi ses på andra sidan.
