Friluftsliv – teori och film

Vi har friluftslivs utmaningen varje termin. Hör att vissa skolor lägger ut 3 friluftsdagar under årets termin för att få det kvalitativt. Vilket är ett sätt att göra det, säger inget om det! Bättre att det blir sådana dagar än inga alls. Men min tolkning, är att friluftsliv inte skall vara det mest exklusiva i form av massa tid alternativt ekonomi. Utan, tänker att exempelvis den vanliga promenaden ger hälsoeffekter också.

https://

 

Historien bakom allemansrätten är gammal. Förr i världen när folk reste till fots eller med häst och vagn kunde det vara långt mellan matställena. Då bestämdes att alla skulle få plocka bär och svamp efter vägen utan att behöva fråga den som ägde marken om lov.

I början av 1900-talet började det bli vanligt att människor gav sig ut i naturen för friluftsliv. Då skrevs ner vilka rättigheter och skyldigheter som skulle gälla och det kallades för allemansrätten. Sedan 1994 står det i Sveriges grundlag att alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Allemansrätten ger oss alla rätt att vistas i naturen så länge vi följer vissa regler och visar respekt och omtanke om naturen.

Allemansrätten för skolbarn

 

Välj ut området där du bor och gå sedan ut och titta på hur till exempel en nyckelbiotop eller en kulturlämning ser ut. Du behöver inte logga in för att titta på kartorna. För att se hur det ser ut i din egen skog kan du gå in på Mina sidor.

För närvarande finns över 500 000 objekt i Skogens pärlor. De olika objekten visas i en karta där du själv kan välja vad du vill titta på och i vilket geografiskt område.

Skogens pärlor består av data från olika håll

Materialet som presenteras i Skogens pärlor samlas in på olika sätt.

Här finns Skogsstyrelsens inventeringar av:

  • sumpskogar på all skogsmark i landet som gjordes mellan åren 1990 till 1998
  • nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt på småskogsbrukets marker men även
  • inventeringar på uppdrag av andra markägare.

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Parlor-/

 

Naturens hälsobringande effekter

grilla

 

 

 

 

 

 

Forskning visar att gröna miljöer har positiva effekter på den fysiska, psykiska och den sociala hälsan. Störst verkan av de positiva effekterna får människor med nedsatt allmänfunktion. I dag använder flera kommuner och landsting naturen som resurs för arbetslivsinriktade insatser, friskvård, rehabilitering och omsorg.

Att naturen ger positiva effekter på hälsa och välbefinnande har varit välkänt långt tillbaka i historien. Naturbaserad rehabilitering i olika former har förekommit på många ställen runt om i välden, men att använda skogslandskapet som rehabiliteringsmiljö och omsorgsmiljö i dagens moderna samhälle är dock ännu ett relativt nytt område och är fortfarande under utveckling.

Välbefinnandet ökar när vi befinner oss i naturen. Forskning visar att ju oftare människor besöker gröna miljöer desto mindre känner de sig stressade, irriterade och utmattade. Ju längre bort från grönområden man bor, desto högre nivåer av stress kan ses. Ju närmare vi har till naturmiljöer desto oftare söker vi oss till dessa miljöer och tillbringar vår fritid där. 300 m utan trafikerad väg eller barriär är vi människor beredda att gå för att ett grönområde skall bli nyttjat regelbundet.

Naturen är en restorativ miljö som främjar återhämtning. Blodtrycket sänks, våra stresshormoner sjunker och stresstoleransen höjs. Naturen ger uppladdning av energi och mental kapacitet. Denna återhämtning från naturen får vi inte bara av att vistas i naturen, utan också genom att titta på natur genom ett fönster, på en bild eller en målning.

Naturen är rik på sinnesupplevelser. Positiva sinnesupplevelser ger oss lugn och ro hormoner i blodet. Förutom att lugn och ro hormonet oxytocin stimulerar till välbefinnande, fysisk avslappning och tillväxt har det också visat sig ha antidepressiva och ångestdämpande effekter. Detta tillstånd av lugn och ro underlättar också koncentration och inlärning.

Naturmiljöer stimulerar till sociala kontakter. Naturen kan också stimulera till fysisk aktivitet som gör att vi tränar kondition, balans och motorik. Skelettet stärks, muskulatur och rörlighet bibehålls och övervikt motverkas. Även benskörhet kan förebyggas genom regelbunden utevistelse i dagsljus.

Motion i sig har positiva hälsoeffekter, men miljön där motionen äger rum kan öka effekterna genom att vara avstressande. En kombination av den fysiska aktivitetens positiva hälsoeffekter och naturens avstressande effekter, gör det troligt att en kombination av de båda är särskilt fördelaktigt för människors hälsa och välbefinnande.

Källa: skogstyrelsen.se

En film som visar på värdet av att sprida kunskaper om den svenska skogen. Filmen, som vänder sig till framförallt till lärare, lärarstudenter och andra som arbetar med barn, tar upp hur viktigt det är med utomhuslekar och att undervisning kan förläggas utomhus.

https://

 

IMG_2282.PNG

Gilla/Dela med dig!

Share to Facebook
Share to Google Buzz
Share to Google Plus
Det här inlägget postades i Friluftsliv. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam