Friluftsliv (GY11Del II)
Vid ett tidigare inlägg som jag skrev, skrev jag om Friluftsliv (GY11 del I), vilket jag fortsätter att diskutera om i detta inlägg. I det nämnda inlägget hade jag några punkter som var ned spaltade, vilket jag tar upp även här, men utvecklar mina tankar.
1. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer.
En ganska konkret mening, där det inte finns så stor möjlighet för misstolkning. Tanken är då hur kan vi då mäta denna kunskap på alla tre nivåer? Tolkningen är att de skall ha förmåga att genomföra och anpassa utevistelser. Vilket jag ser på det som, att genom de olika lektionerna som vi har, så kommer närvaron ha en stor aspekt i det hela. Således så kommer vi att ha Friluftsliv på de olika årstiderna, sommar, höst, vår och vinter. Det innebär att de har friluftsliv i olika förhållanden och miljöer. Miljö behöver inte alltid vara på olika platser. Vidare, är eleven där på lektionerna, så har de en förmåga att genomföra och givetvis, eftersom de är olika årstider, så anpassar de sig till själva utevistelsen. Vikten med att ha logg samt koll på varje lektion ökar.
2. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa.
Kunskaper om naturupplevelser för kroppslig förmåga kan vara knepig, men givetvis ganska lätt också. Vilket är en tolkning utifrån dig själv. Några aspekter som poppar upp är att kunskap om naturen, där allemansrätten har en viktigt aspekt som tidigare. En upplevelse i naturen kan vara av alla möjliga slag. Där är det vi som sätter gränserna på vad som tolkas som en upplevelse. Där en upplevelse av naturen kan vara att bara sitta i skogen och ta det lugnt, koppla ihop det med den mentala träningen som finns med i ämnesplanen.
3. Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.
Här behöver vi på olika sätt titta på hur vi skall få med den kulturella och de sociala aspekterna utifrån ett kunskapsbaserande. Titta lite mer på hur naturupplevelser var ur ett kulturellt perspektiv. Hur använde vi våra isar förr? Varför åkte vi mer skridskor, skidor, hur går det använda naturen på olika sätt som vi inte gör idag. Hur länge har den moderna varianten av friluftsliv funnits, när var vändpunkten?
Sen tycker jag att det fortsätter på ett liknande sätt, där ämnesplanen tar upp liknande aspekter men med en liten ändring, dock ganska vagt eller stort. Det som jag tycker är av adkvat relevans vid denna väldigt tunga punkt i Idrott och hälsa 1. Av anledning av mer friluftsliv så ställs det krav på oss som idrottslärare. Hur vi på ett intressant, utbildande, stimulerande sätt kan få en kort lektion på 1-1,5 timmar fånga elevernas intresse. Vidare finns det många bra sätt att arbeta på, men det skall göras med så lite resurser som möjligt, får inte kosta för mycket.
Är medveten om att jag kanske överkomplicerar det lite för mycket, det behöver inte vara så svårt att bedriva friluftsliv, går att göra med väldigt enkla medel, att bara sitta tyst i skogen med naturen som sällskap är ett sätt att uppnå en natrupplevelse samtidigt som att leka kurragömma, koka en god soppa på stormkök, göra upp en eld, eller gå ingenom hur ett vindskydd byggs, koka barr te, starta en eld, bygga en ugn och baka lite bröd. Ja det finns mycket kul som går att göra. Medvetet lämnar jag ute orienteringen, är smått allergisk, givetvis har jag även kartkunskap.
GOD JUL!!