Alkoholenspåverkan – Kost

Elever gillar att prata om alkohol av någon naturlig anledning. De befinner sig på gymnasiet och mycket nytt skall upptäckas, säger inte att de inte har druckit vid tidigare ålder. Men när kost och näringslära kommer på tal är det alltid lika kul att berätta hur mycket energi alkohol innehåller. Framförallt kombinationen med mat och andra onyttigheter.

Alkoholen ger ca 7kcal/g och är således den näst mest energi täta kalorigivare efter vår älskling fett som ger 9kcal/g. Vi vet att vi behöver ha fett till många olika saker och att det är livsviktigt, men dock är det ett ämne som tar mer och mer plats. Andra aspekter med alkoholen som jag gillar att prata om med eleverna är hur mycket det kostar för kroppen för att metabolisera det vill säga ombilda alkoholen till energi. Vi vet att alkohol inte är något som kan lagras i vår kropp vilket innebär att det energin måste förbrukas. Alkoholens energitäthet kan givetvis innebära större risk för att gå upp i vikt om du aldrig äter mindre men däremot helt plötsligt lägger till massa energirik dryck. Jag brukar säga om du äter en pizza och dricker fyra öl till den? Innebär att en hel del energi måste gå åt till att förbruka alkoholen. Följfrågan är då, hur mycket av pizzan kommer kroppen vilja lagra jämfört med om du inte drack ölen?

I dagens ämnesplan Idrott och hälsa 1 går det även att prata om alkoholen som ett dopingpreparat. Men där får ni då också säga att det gäller endast i vissa grenar. Alkohol och betablockerare är endast otillåtna vid tävling inom några specificerade idrotter. Betablockerare kan blockera signaler i nervsystemet. Enligt “Världsantidopningsbyrån” World Anti-Doping Agency (WADA) som bedrägligt eller vilseledande användande av en substans eller metod som är potentiellt farlig för idrottarens hälsa och/eller är kapabel att förbättra idrottarens prestationer, eller förekomsten av en substans i idrottarens kropp respektive en metod vars användande fastställts, och som finns upptagen i WADA:s lista över förbjudna medel och metoder. Blev en liten parantes där.

Ett annat intressant faktum är att å fort alkoholen har kommit in i blodomloppet börjar den försvinna ur kroppen. Med det menas att alkoholen eller etanolen omvandlas av kroppen till acetaldehyd (Acetaldehyd bildas vid förbränning och fotooxidation av kolväten. De främsta exponeringskällorna är stor konsumtion av alkohol och/eller tobak samt eventuell exponering i luft på vissa arbetsplatser. Acetaldehyd finns i låga halter i en del livsmedel som producerats genom jäsning, t.ex. mjölkprodukter, sojaprodukter, konserverade grönsaker och alkoholfria drycker. Det används som aromämne i vissa livsmedel, exempelvis i en del läskedrycker och bakverk. Acetaldehyd förekommer även naturligt i frukt och fruktsafter källa www.ne.se), som sedan bryts ned till ättiksyra. Nedbrytningen sker huvudsakligen i levern. Kroppen använder ättiksyran för att producera energi. Alkoholen förbränns främst i levern vilket vi har vetat ett tag nu. Majoriteten av alkoholen kan förbrännas i magen om den konsumerade mängden är liten (kanske inte så ofta hos elever, eller lärare 🙂 ) eller om alkoholen intagits i samband med måltid. Då går förbränningen långsammare. Mindre än fem procent av alkoholen utsöndras genom svett, andningsluft och urin. Att bada bastu, dricka starkt kaffe eller jogga påskyndar inte förbränningen av alkohol. Fasta och brist på protein gör däremot att alkoholen bryts ned långsammare.

Ett gram alkohol ger 7 kcal (= 30 kJ) vid förbränning. Vid förbränning av kolhydrater går det åt 4 kcal (17 kJ) per gram. Ju mer alkohol och socker en dryck innehåller, desto fler kilojoule.

Källan: http://www.alko.fi/sw/B09EBA4D6589D767C22575080039F5B0?opendocument&src=5,1&expand=0&highlight=0,

Ni hittar det hos KGMAB