Vill med detta korta inlägg upplysa om att du som lärare har rätt att göra undantag i betyssättningen på idrotten. Det gäller framförallt i vårt ämne där det finns alla möjliga hinder för att elever inte kan vara med de fysiska lektionerna. Klistrar in vad som gäller och hänvisar till skolverket.
I skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. I det följande finner ni några exempel på funktionsnedsättningar och situationer där det i det enskilda fallet kan finnas skäl att undanta enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen:
• En elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, vilket det i flera ämnen förutsätts att eleven ska kunna. Dessa elever kan även ha problem med att inte våga prata i grupp eller ha svårt att komma ihåg.
• En elev med grav synskada kan, i vissa fall, inte som andra elever förväntas kunna ta del av bilder, analysera dem eller beskriva dem. Eleven kan heller inte orientera sig i okända marker på samma sätt som andra elever. Det kan också vara svårt att använda mätinstrument, ritningar och kartor liksom att i bild presentera idéer till ett arbete.
• En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga en måltid eller spela på olika instrument, exempelvis.
• För en elev med språkstörning kan det vara svårt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan även finnas svårigheter att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.
Meningen med de här bestämmelserna är inte att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. De har heller inget med “svaga” eller “starka” elever att göra. Bestämmelserna är riktade mot de elever som har en funktionsnedsättning som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. På grund av att funktionsnedsättningar kan se så olika ut går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta är något som måste diskuteras och avgöras lokalt. Däremot får man för elever i grundsärskolan, specialskolan och gymnasieskolan bara beakta det funktionshinder (utvecklingsstörning respektive dövhet och hörselskada) som gör att eleven finns i skolformen om det finns synnerliga skäl. Om läraren bedömer att eleven har sådan funktionsnedsättning som bestämmelserna talar om så är det vid betygssättningen som man undantar de delar av kunskapskraven som är aktuella. Det är däremot inte meningen att eleven ska gå miste om undervisning på grund av sin funktionsnedsättning.
Det krävs stor professionell kompetens av läraren för att göra dessa bedömningar. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga en specialist för att kunna bedöma om de enstaka delar av kunskapskraven som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper. Det bör också nämnas att tillfälliga svårigheter som orsakas av t.ex. sociala omständigheter, familjeförhållanden eller av att eleven kommer från ett annat land inte omfattas av de här bestämmelserna.
Undantagsbestämmelsen i skollagen (2010:800): 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a (sameskolan fr. o.m. ht 2012), 15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 § (kommunal vuxenutbildning), 22 kap. 22 § (utbildning i svenska för invandrare)
Det som kallas PYS paragrafen?
Ja det stämmer.