Nu är betygen satta, en stor börda som släppt. (Det blir några pilsner till öppningsmatchen i EM ikväll) Men det är som alltid ett krig mot vissa elever och föräldrar. Det har inte varit så lätt att bedöma eleverna efter denna första omgång i GY11´s nya reform. I två veckor har jag vaggat fram och tillbaka med många elevers resultat på idrott och hälsa 1. Alla aspekter skall vägas in, vi skall ta in det praktiska, teoretiska och även det orala som sägs i de olika forum vi befinner oss i med eleven. Är givetvis ett komplex arbete med 220 elever, men det skall göras. Men som skolverket säger i dessa nya reform tider, hellre fria än fälla, ja den linjen har jag gått på i en del fall.
En elev ska få tillfälle att visa sina kunskaper på olika sätt. Detta betonas tydligt i läroplanerna. I Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen talas också om att läraren bör ”använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt”.
Det är viktigt att flera olika typer av underlag används. Det finns en risk för att skriftliga prov överbetonas. En elev kan visa sitt kunnande på många sätt. Förutom genom tal och skrift kan det ske med hjälp av tecknade bilder, datoranimationer, bildspel, videoinspelningar, dramatiseringar, praktiska arbeten, eller andra redovisningsformer. Vad som ska utgöra underlag för bedömning och betygssättning ska vara väl känt för eleverna i början av kursen eller ämnet.
Med tidigare inlägg har jag berört hur tvetydigheten kring att vi, beroende på ämne, bedömer olika. Som i Svenska och Engelskan så sätter de lärarna D och B på uppgifter. De har kommit fram till det i ämneslaget, vilket jag läst på skolverkets hemsida och i ett dokument där, (hittar inte det nu) att det är helt ok med det. Vidare i bedömning på de nationella proven i Svenska så ger de hela skalan på enskilda uppgifter F-A. I det Engelska nationella provet så sätter de E+, C- på enskilda uppgifter. Det är ett system som är framtaget för de ämnena, så givetvis fungerar det. Men vad sänder det för signaler till oss andra ämneslärare. Skall jag börja sätta C+, B- på uppgifter?! En hypotes är att inom en tre årsperiod så har vi många lärare som sätter den typen av betyg på enskilda uppgifter.
Nationellt fastställda kunskapskrav finnas till de nya kursplanerna för betygen A, C och E. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskraven för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för A.
Nu efter ett år med Idrott och hälsa 1 så har jag många funderingar, men tänker ta upp en här. Hur mäter du detta kriteriet på ett kvalitativt sätt?:
Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.
Det har inte varit lätt och det har definitivt inte varit kvalitativt för fem öre. Känns lite som för många år sedan, vi lägger sexualkunskap på idrottsläraren. Om ni där ute har bra idéer om hur ovanstående kan mätas på ett kvalitativt sätt, dela gärna med er till mig.
Kommer nedan här lägga in några exempel på hur det har sett ut för några elever. Vill med dessa visa på att det är komplext.
Ni kan titta på dessa och säga vad ni tycker, det blir inte glasklart för att det är min matris. Det som känns mindre bra under detta gångna år är orienteringen. Hade två tillfällen med det. Men det finns många saker som måste utvärderas.
Ni hittar det hos KGMAB