Hoppas att Er semester/sommarlov har varit till belåtenhet. Inom det närmsta börjar 
skolan och några av våra medarbetare/kollegor har lite sommarlov alternativt semester kvar. Några av Er har arbetat ett tag redan. Själv har jag en vecka kvar och som alltid är jag inte redo, för tillfället, men när väl klockan slår skoldags går jag med många andra in i lärar-mode!
Har lagt ner lite tid i sommar på att läsa lite om idrott och hälsa ämnet och funderat, skadad som jag kanske är, men vill alltid lite mer. Framförallt har jag tittat på en rapport idrott och hälsa att göra.
Den rapporten är NU03-idrott och hälsa. Många av er vet säkert exakt vilken den är, andra inte. Trots att det står 03 och är snart tio år gammal finns det så mycket matnyttigt i den. Det är mest fokus på grundskolan, men även gymnasielärare har blivit tillfrågade i fler delar. Dock är den riktad mot grundskolan. Det kan finnas mycket argument för att inte läsa den, men jag vill hävda att vi ändras inte så snabbt i vårt samhälle, framförallt inte i skolans värld. Finns mycket att lyfta fram, kommer lägga fokus på endast två saker i detta inlägg. Att bara slö läsa igenom 170 sidor om idrott och hälsa, är nog inte det mest romantiska alla vet. 🙂
Friluftsliv som är en problematik för många idrottslärare och skolor. Det finns inte resurser eller tid för att uppnå de krav som ställs i kursplanen. Tittar vi på själva rapportern så är den undersökningen utifrån Lpo94. Där står det mycket, men tar ut några citat/bilder på vad undersökningen säger:
Friluftsverksamhet
Enligt Lpo-94 är friluftsverksamhet en central del av ämnet Idrott och hälsa. Kursplanen gör en koppling mellan friluftsliv och intresse för natur och miljöfrågor. På grundskolan hade man 3,75 heldagar och 2,34 halvdagar med friluftsverksamhet i genomsnitt läsåret 2000/2001. På gymnasiet är det något färre dagar; 2,42 heldagar och 1,75 halvdagar samma läsår. Det är en mycket stor variation mellan skolorna. Vissa skolor har inga friluftsdagar alls, man kanske inte valt att jobba med friluftsverksamhet på det sättet, medan andra har över tio dagar per läsår. Friluftsdagarna verkar ha mycket varierat innehåll. Den vanligaste aktiviteten på friluftsdagar är friluftsliv, inklusive naturvistelser, kanotfärder och gå på tur. Friidrott, vinteraktiviteter som skidor och skridskor och orientering är andra vanliga aktiviteter.
I stycket ovan ser vi antal dagar för grundskolan och gymnasiet i antal bedrivna friluftslivverksamheter. Där jag tänker, att, hur gör skolorna för att uppnå de kriterier som krävs för de olika betygen? Går det att uppnå samt ge eleven kunskap/insikt i friluftslivets komplexitet på gymnasiet 2,42 heldagar? I min mening, så tror jag inte det. Hur gör vi då? Tittar vi mellan fingrarna? Säger vi, ops, det glömde jag visst att mäta, det hinner jag inte nu inte!
Om ni tittar på bilden nedanför så ser vi de vanligaste aktiviteterna. Lärarna fick rangordna de tre mest vanligaste aktiviteterna. Så ser vi att Friluftsliv ligger på en 8:e plats med många andra aktiviteter. Vidare även dans som ligger på en 7:e plats.
Det blir lite tänkvärt att titta på att vi har dessa aktiviteter som ligger på den 8:e punkten. De är saker som står med i kursplanen, ändock bedrivs det i mindre utsträckning. Om vi knappt har haft friluftsliv utifrån Lpo-94, hur kommer det då gå när det görs en ny undersökning med GY11? Där kraven har höjts i vårt ämne. Kontenta blir då genomgående, att vår regering med många som skrivit vår nya kursplan, vill mer avseende friluftsliv, men vi klarade inte av de gamla kraven.
Vad som är viktigast för oss idrottslärare att vi bedriver på vår undervisning samt vad vi vill att eleverna skall lära sig på våra lektioner.
Den viktigaste lärdomen som undervisningen ska ge enligt lärarna är att eleverna har roligt genom fysisk aktivitet. Näst viktigast är att eleverna lär sig att samarbeta och tredje viktigast är att eleverna får en förbättrad fysik. Det minst viktiga anses ”lära sig konkurrera” vara. Näst minst viktiga är ”tävla” och tredje minst viktiga är ”utveckla sin kritiska förmåga”. Det finns bara en skillnad mellan vad manliga och kvinnliga lärare tycker i frågan, och den är hurviktigt man tycker det är att lära sig konkurrera. Männen tycker det är viktigareatt eleverna lär sig konkurrera än vad kvinnor gör. (sid 21)
För tio år sedan var det viktigast att vi hade 1. Roligt 2. Samarbeta och 3. Bättre fysik. Finns många argument att ta upp här tycker jag. Men när det kommer till att samarbeta så tillkommer det i de flesta övningar som vi gör i form av lekar, spel alt bollaktiviteter. Så att det kommer på en andre plats är lite konfunderande utifrån mitt perspektiv. En stor anmärkningsvärd sak är, lära sig att konkurrera? Men det var inte viktigt att kunna tävla. Om jag konkurrera med någon, tävlar jag inte då också? Sist men inte minst, det minst viktigaste är att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Hur kan det ligga som en aspekt som är minst viktigt? Varenda tidning, hemsida, person tycks sig veta om träning. Hela gymnasiegången handlar om vara kritiskt och lära sig granska och jämföra teorier. Det är en otrolig viktig aspekt i mina ögon.
De viktigaste aktiviteterna på vår undervisning. sida 22
Givetvis finns det många parametrar att ta hänsyn till. Dock så finns det mycket i rapporten att ta hänsyn till. Det går att diskutera med sina kollegor på skolan om hur just ni har det. Vad, hur och varför är som vi vet bra parametrar att använda sig av.
Har även tittat på denna pdf som ni kan hitta på skolverket. Den heter Idrott och hälsa En samtalsguide kommer skriva om den i ett annat inlägg.
En nyhet är med hemsidan, är att den omarbetas och kommer lanseras inom en tre veckorsperiod. Då lektionsplaneringarna skall fungera igen med en ny look. Vi ses där!
Lycka till med detta läsår!
Du hittar det hos KGMAB